STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Demokraternas storseger i USA-kongressen gav netto lite lägre USA-räntor, svagare dollar och börsuppgångar. Utsikterna för en mer återhållen finanspolitik övertrumfade eventuell oro för en dämpning av den AI-relaterade tillväxten. För svensk del levererade Riksbanken en räntehöjning utan överraskningar.

NBC News prognos pekade mot att Demokraterna vunnit över minst sju röda mandat i senaten vilket gav en total på minst 54, det vill säga en klar majoritet. Mer väntat var att de även skulle vinna representanthuset, här pekade prognosen på 258 mandat.

Det är första gången under någon av Donald Trumps två presidentperioder som Demokraterna kontrollerar hela kongressen. Trump erkände sig besegrad, men betonade också att han kan bli "Mr Veto".

Jämfört med före valresultatet var den tvååriga USA-statsobligationen netto ned 2 punkter till 4,62 procent medan tioåringen sjunkit 2 punkter till 4,95 procent.

Dollarn tappade till 158:40 mot yenen och 1:1260 mot euron med dollarindex ned från 101,90 till 101,42.

Börserna i såväl Europa som USA steg, och guld och silver var upp. Oljepriserna letade sig nedåt, med Brent under 101 dollar per fat.

George Saravelos på Deutsche Bank noterade att riskaptiten stärkts.

"Kombinationen av en stor demokratisk majoritet i kongressen och president Trumps uttalande om att han är beredd att samarbeta med oppositionen bör verka återhållande på extrema politiska utfall och bidra till lägre riskpremier", skrev han.

Den största återstående källan till osäkerhet kring den inhemska politiken i USA är skuldtaket, men där kan republikanerna sikta på att få igenom en höjning de kommande veckorna.

Noteras kan också att Georgias nya senator Jon Ossoff seglat upp som tidig favorit i presidentvalet 2028, även om han själv nyligen sagt att han inte kandiderar.

KPI-inflationen i euroområdet steg till 4 procent i oktober från 3,8 procent föregående månad, men kärninflationen var kvar på 2,5 procent.

Energiinflationen steg till 20,8 procent, medan varu- och tjänsteinflationen steg till 1,2 respektive 3,3 procent.

Nordea ser ändå bara behov av två ECB-räntehöjningar till.

Andrahandseffekterna är fortsatt små och ECB räknar med ett gradvis bredare pristryck, vilket talar för en gradvis åtstramning.

"Stramare finansieringsvillkor och en svagare ekonomisk utveckling utgör nedsidesrisker för vårt huvudscenario gällande ECB, men argumenten för ytterligare räntehöjningar framstår tills vidare som ganska tydliga", skrev Nordea.

Svenska räntor sjönk 2-4 punkter medan kronan stärktes 5 öre till 9:75 mot dollarn men tappade 1 öre till 10:97 mot euron.

Riksbanken höjde som väntat styrräntan med 25 punkter till 2,00 procent, utan reservationer, men intrycket var ändå lite duvaktigt enligt bedömare. Det var den första höjningen på nära tre år.

Riksbanken konstaterade att ett starkare konjunkturläge och kostnadsökningar till följd av utbudsstörningar gör att inflationen förväntas stiga framöver, vilket talade för en räntehöjning nu.

"Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig är det sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året, i linje med styrränteprognosen i september", skrev de.

Den räntebanan hade en till höjning under första halvåret 2027. Riksbankschef Erik Thedéen ville vid pressträffen inte precisera timingen i den höjningen.

Danske Bank såg beslutet som neutralt och i linje med förväntningarna. De räknar med nästa räntehöjning i februari, följt av ytterligare en höjning i mars till 2,5 procent.

"För att en höjning i december ska bli aktuell skulle det sannolikt krävas stora överraskningar gällande inflationen och/eller en fortsatt snabb uppgång i inflationsindikatorer, som företagens prisplaner eller producentpriserna", skrev de.

Swedbank ser fortsatt bara en räntehöjning framöver, i februari.

"Även om vår inflationsprognos är något högre än Riksbankens, räknar vi med att tillväxten avtar nästa år i takt med att hushållens konsumtion försvagas", skrev Swedbank.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt