STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Dagens styrränta är anpassad till lågkonjunktur och då Sverige är på väg in i en mild högkonjunktur måste styrräntan höjas till någonstans mellan 2,25 till 2,50 procent.

Det säger Nordeas chefekonom Annika Winsth till Nyhetsbyrån Direkt.

Nordea räknar som de flesta bedömare med att Riksbanken i veckan höjer styrräntan till 2,00 procent. Sedan ser banken en ytterligare höjning i februari, medan Danske Bank, Handelsbanken och SEB räknar med totalt tre höjningar i sina prognoser.

"Om jag skulle ge en riskbedömning på vår prognos på upp- eller nedsidan skulle jag säga att risken är större att de behöver höja en gång till. Skälet till att vi tror att man kan stanna vid två höjningar är dels att kronans försvagning har brutits och att inflationsriskerna då minskar, men framför allt att hushållen är väldigt räntekänsliga. Drygt 80 procent av hushållen har rörliga bolån med tre månaders ränta. Högre räntekostnader blir därmed kännbara när Riksbanken höjer", säger Annika Winsth.

Chefekonomen säger att hushållen har 2022 i färskt i minne då styrräntorna började att höjas och gick från 0 till 4 procent på ett par år och inflationen var tvåsiffrig. Höjer Riksbanken räntan "för mycket" slutar hushållen att konsumera och det vill inte Riksbanken, poängterar Annika Winsth.

Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer som publicerades förra veckan steg till 108,1 i oktober från 107,2 i september. Hushållens konfidensindikator föll dock mycket kraftigt, främst inom frågorna om det egna hushållets och landets ekonomi framöver.

"Jag tycker att den föll onödigt mycket med tanke på hur hushållen har det. Det var lite förvånande. Energipriserna tror jag är ett skäl till att man är lite orolig. Till det får man också lägga att Riksbanken är ganska tydlig med att räntan ska upp. Det är många bäckar små som påverkar hushållen. Jag tror att den svenska konjunkturen är mycket bättre än vad folk tror", säger Annika Winsth.

Hon lyfter fram att det finns flera ljuspunkter i svensk ekonomi, bland annat den starka exporten, starka offentliga finanser och att sysselsättningen är på höga nivåer. En utmaning för den svenska ekonomin är utvecklingen inom AI.

"Vi har bra, sannolikt bättre än många andra länder, förutsättningar för att ta till oss AI. Men vi står inför en strukturomvandling som kommer att påverka arbetsmarknaden. Att Volvo Cars varslar så många som de gör visar att något är på gång. Det är otroligt viktigt att vi investerar i morgondagens jobb, och inte i dagens eller gårdagens jobb", säger Annika Winsth.

Linnea Nordström +46 8 5191 7903

Nyhetsbyrån Direkt