STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den svenska tillväxten är bred och tål åtstramningar. Effekterna av kriget i Iran på inflationen kan vara överskattade.

Det sade riksbankschef Erik Thedéen inför finansutskottet på torsdagen.

Direktionen fick en fråga om varför Riksbanken höjde räntan givet att inflationen kom in lägre än väntat i oktober och vilka avvägningar som gjordes och vilken påverkan det har på företag och hushåll.

"Det är alltid en avvägning som vi försöker att beskriva. Fram tills nu har vi sett ett optionsvärde i att vänta. Det var en kombination av varaktiga och kraftiga utbudsstörningar och stark efterfrågan. Inflationen är lite låg och arbetslösheten lite hög, men penningpolitiken är ju framåtblickande. Enligt våra prognoser ser det bra ut och givet den bilden gjorde att vi höjde till 2 procent", sade vice riksbankschef Göran Hjelm.

Per Jansson sade att Riksbanken sett att det funnits utrymme till att vänta med räntehöjningar.

"Risken är att de stigande kostnaderna som finns i systemet övervältras till konsumenterna", sade han, men tillade att det inte är "några dramatiska höjningar" Riksbanken planerar att göra.

Direktionen frågades om hur utbudsstörningarna till följd av konflikten i Mellanöstern kommer att påverka inflationstrycket.

"Ska en centralbank agera om man tror att inflationen är utbudsdriven? Precis som 2022 ser vi att impulserna, energipriserna, kommer utifrån. Normalt ska vi kunna se igenom om detta är tillfälligt. Vi ser att svensk ekonomi normaliseras och att vi har en bred uppgång och det i sig är ett skäl att höja räntan. Framöver tycker jag att det är viktigt att gå gradvis fram när vi tittar på räntebanan och då titta på hushållens stämningar", sade Aino Bunge.

Erik Thedéen sade att kriget i Iran har en viss effekt på inflationen, men inte på tillväxten. Han sade att vi kan ha överskattat riskerna.

"Det är lätt att säga att uppåtrisker dominerar, men på nedsidan finns det dynamiska näringslivet. Vi kan få en bättre utveckling än vad vi har tänkt oss", sade Thedéen.

Han sade också att vi har en bred tillväxt som tål åtstramningar.

Riksbanken fick en fråga om hur de indirekta effekterna kan påverka inflationen och hur det påverkar företagen. Anna Seim sade att det Riksbanken såg 2022-2023 var att företagen ändrade prissättningen oftare och att det syntes i inflationsuppgången.

"Det är en indikator vi följer mer noggrant nu", sade Seim.

Per Jansson sade att de utgått från att spelregler kan ändras, men utgår från fattade beslut, på en fråga om vad som kan ske om de tillfälliga stöden förlängs.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån