STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Rädslan för en ny snar recession i Tyskland verkar relativt begränsad, men det finns en ännu större oro när det gäller den svaga potentiella tillväxten.

Den bedömningen gör ekonomiprofessor Hubert Fromlet, senior rådgivare vid Tysk-Svenska Handelskammaren, efter ett antal möten med tyska ekonomer.

Samtliga av ekonomerna såg dock behov att revidera ned sina tidigare BNP-prognoser på grund av högre oljepriser och ökade internationella konflikter.

"Likväl blev jag något överraskad att reaktionen på de försämrade internationella förutsättningarna ändå blivit mindre negativ än vad jag hade förväntat mig", skriver han.

Fromlet noterar att i stort sett ingen tysk konjunkturexpert konkret och i siffror ville prognostisera en regelrätt recession under de kommande kvartalen. Men bedömningen av en mer eller mindre stagnationsartad utveckling under 2026 dominerade – och prognoserna om en lätt förbättring år 2027.

De mest negativa tolkningarna vad gällde utsikterna för de närmaste kvartalen framförde analytiker med direkt koppling till näringslivet.

"För egen del skulle jag vilja ändå tillägga att USA:s senaste tullpolitik likväl höjer risken för en kommande tysk recession. Höjd risk behöver dock inte jämställas med den mest sannolika utvecklingen", enligt Fromlet.

Han konstaterar att de tyska kollegerna var helt eniga om att den privata konsumtionen nu börjar försvagas igen efter den senaste tidens lätta förbättringar. Det innebär att den tyska regeringskoalitionen snarast bör ge ytterligare prov på konstruktivt samarbete och agerande för att inte i onödan psykologiskt sänka hushållens köpbenägenhet. Det inkluderar också en synlig förbättring av den på sistone spända relationen mellan ledarna i CDU/CSU och SPD.

Politisk handlingskraft kommer också att behövas med tanke på Tysklands försvagade internationella konkurrenskraft, skriver Fromlet, som själv anser att Tysklands problem med konkurrenskraften i huvudsak är av strukturell natur.

Förklaringar som stödjer denna slutsats är bland annat de höga energikostnaderna, höga skatter och avgifter för företagen, oflexibla arbetsmarknader och otillräcklig utbildningsstandard på olika nivåer.

"Det får i detta sammanhang inte heller förbises att stärkt internationell konkurrenskraft på exportmarknaderna skulle kunna vässa konkurrensförmågan på hemmaplan", skriver Fromlet som tillägger att vissa tyska ekonomer poängterade att bättre konkurrenskraft också skulle kunna locka fler direktinvesteringar till Tyskland.

Just investeringarna ses allmänt som en svag länk i den tyska konjunkturen även under de kommande kvartalen. Det gäller de privata investeringarna trots en bräcklig ljusning på bostadssidan - men inte de offentliga investeringarna. De senare förväntas ge de största tillväxtimpulserna under 2026-2027, framför allt satsningarna på infrastruktur och försvar, vilka dock tar tid att planera och genomföra.

"Tunga tyska ekonomer verkar för närvarande ändå inte hysa någon större oro för budgeten på grund av alla till synes oundvikliga satsningar på försvar och infrastruktur. Det relativa lugnet kan delvis hänföras till den senaste kabinettöverenskommelsen om den slutligen ändå relativt stora hälsoreformen och ramarna för nästa års budget. Här har den tyska regeringen ändå åstadkommit något positivt", skriver Fromlet.

Kortsiktigt bekymrar alltså de internationella konflikterna men också regeringskoalitionens "leveranssvårigheter". Långsiktigt oroar framför allt de negativa demografiska utsikterna och hotet om en potentiell tillväxt kring nollstrecket redan om fem år.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt