STOCKHOLM (Direkt) Svensk ekonomi tar fart, mycket tack vare exporten, men återhämtningen är ojämn och krisberedskapen är otillräcklig.

Det skriver Unionen i en konjunkturrapport på tisdagen.

"Svensk ekonomi går framåt, men beredskapen brister. Vi har avvecklat våra trygghetssystem i tre decennier samtidigt som omvärlden blivit alltmer osäker. När nästa kris kommer står vi bakom en halvt nedmonterad skyddsmur", säger Unionens tillförordnade chefekonom Tobias Lundquist.

Unionens bild är att exporten kommer att ta över från konsumtionen som den drivande motorn i svensk ekonomi och att återhämtningen på arbetsmarknaden fortsätter, men i långsam takt.

Förutsatt att sjötrafiken i Hormuzsundet återgår till det normala under maj eller juni väntas Sveriges BNP väntas öka med 2,3 procent i år och 2,7 procent nästa år. I den förra konjunkturrapporten, i november, spåddes en tillväxt på 2,7 procent för 2026.

Arbetsmarknaden väntas stärkas i takt med att den svenska konjunkturen fortsätter att förbättras under 2026, men återhämtningen har hittills varit relativt beskedlig.

Totalt sett bedömer de att arbetslösheten enligt AKU i snitt kommer att hamna på 8,5 procent i år för att sedan sjunka till 8,1 procent nästa år. Enligt BAS blir arbetslösheten 5,3 procent i år och 5,0 procent nästa år.

KPIF bedöms i genomsnitt bli 1,7 procent 2026 och 1,9 procent 2027 och Unionen tror att en räntehöjning kan komma under slutet av året, men är mer sannolik tidigt 2027.

Unionens prognos bygger till stor del på fackförbundets Branschbarometer som samlar över 400 klubbar med drygt 500.000 anställda från det privata näringslivet.

Sammantaget är bilden som klubbarna ger försiktigt positiv, där den exporttunga industrin driver på tillväxten och även sysselsättningen, medan tjänstesektorn utvecklas mer försiktigt. Som helhet väntas tjänstesektorn röra sig sidledes och tyngas av svag efterfrågan på tjänstemän, men den sammanlagda tjänstesektorn väntas inte växla ner.

I Branschbarometern har klubbarna skruvat upp förväntningarna på kommande export rejält jämfört med undersökningen i höstas, när de väntade sig att exporten skulle ligga kvar på en oförändrad nivå. Detta gäller dock endast för industriklubbarna, tjänsteklubbarna förväntar sig oförändrad export det kommande halvåret.

Försvarsindustrin sticker ut och nästan alla försvarsklubbar uppger att arbetskraftsbrist är det främsta hindret för fortsatt expansion. Det är en bransch som inte längre växer i takt med efterfrågan, utan i takt med rekryteringsmöjligheterna.

För både industrin och tjänstesektorn har andelen klubbar som svarar att bristande efterfrågan är ett av de främsta hindren för expansion sjunkit tydligt från respektive toppnivå, om än mest för industrin.

Samtidigt har även andelen som svarar att arbetskraftsbrist är ett av dessa hinder minskat. För tjänstesektorn har andelen mer än halverats sedan toppnoteringen 2022 och även inom industrin har den minskat tydligt.

" En positiv tolkning av denna till synes motsägelsefulla utveckling är att detta är ett tecken på att matchningen på arbetsmarknaden fungerar bättre nu än för några år sedan", skriver Unionen i sin rapport.

Till den trio av hinder för expansion som störst andel klubbar anger hör utvecklingen gällande Irankriget – cirka en fjärdedel svarar detta, med stor tyngdpunkt på industrin (övriga två hinder i toppen är ökad konkurrens och bristande efterfrågan från svenska marknaden).

För tjänsteföretagen är istället ökad konkurrens och bristande inhemsk efterfrågan de vanligaste hindren, de ligger kvar på samma nivå som i höstas.

En analys av resultaten i Branschbarometern utifrån geografi visar att index har stärkts i fyra av regionerna och försvagats i tre – Stockholm, som avviker genom att vara den med i särklass störst tyngd mot tjänstesektorn, ligger kvar på samma försiktigt positiva index som i höstas.

Av de åtta regionerna som Unionen här delar in landet i är det endast i Göteborg som den sammantagna indexnivån indikerar ett negativt stämningsläge.

När det gäller prisutvecklingen visar Branschbarometern att Unionens klubbar i genomsnitt väntar sig 3,7 procents ökning av inköpspriserna det närmaste halvåret, medan företagen samtidigt väntas höja sina försäljningspriser med 1,4 procent, en normal nivå som är förenlig med inflationsmålet.

Trots det ljusnande läget i ekonomin anser Unionen att svensk ekonomi har dålig krisberedskap, och pekar på att a-kassan har avrustats i tre decennier och ligger nu lägre än under OECD-snittet och långt under våra grannländer.

"När ersättningen sjunker minskas de arbetslösas köpkraft samtidigt som många känner press att ta vilket jobb som helst, snarare än det som matchar ens kompetens", enligt Tobias Lundquist.

Av de tre ben som behövs för det ekonomisk-politiska ramverket anser Unionen att lönebildningen fungerar bra och att penningpolitiken hanterade kostnadskrisen efter pandemin på ett bra sätt överlag, medan finanspolitiken brister.

Både kortsiktiga och långsiktiga beslut tar för lång tid samtidigt som finanspolitiken under lång tid varit nästan helt frånvarande när det gäller arbetsmarknaden. Det har lett till en onödigt hög arbetslöshet.

För att stärka beredskapen i svensk ekonomi föreslår Unionen tre konkreta åtgärder: höj och indexera taket i a-kassan, ta bort den brantare nedtrappningen som infördes 2025, och inför ett enhetligt system för korttidsarbete.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt