Sett till kursutvecklingen är det en nivåskillnad mellan Swedbank/SEB och Nordea/SHB där de förra väntas klara sig betydligt sämre i den nu begynnande lågkonjunkturen.

Det är kanske lite oväntat att Swedbank fått den rollen. Den gamla tumregeln, ju större räntenetto desto stabilare bank, borde ju tala till Swedbanks fördel. Räntenettot, alltså det man tjänar på skillnaden mellan sin in- och utlåning, är cirka två tredjedelar av Swedbanks intäkter. Det är endast SHB som ligger högre.

Ser man till redovisade vinster och räntabilitet så är börsmobbingen av Swedbank ännu mer obegriplig. Med en räntabilitet på 17 procent, mätt från senaste kvartalet, är Swedbank i topp av de fyra. Vinsten per aktie föll förvisso 14 procent i senaste kvartalet men ser trots det ut att ledigt nå över 20 kronor i år (23,38 kronor i fjol). Det ger ett p/e på 3,5.

Oron är uppenbarligen väldigt stor för Swedbanks exponering mot Baltikum (16 procent av utlåningen), Ukraina och för bankens kapitaltäckning. Under dagens presskonferens bekräftade VD Jan Lidén att samtal förts med ägarna om ett kapitaltillskott, vilket omedelbart fick placerarna att glömma att vinsten slog förväntningarna med 7 procent och handla ned Swedbank kraftigt.

När det gäller Baltikum fortsätter Swedbank dock att avfärda skeptikerna. Kreditförlusterna spås fortfarande inte bli högre än 1,2 procent nästa år, enligt bankens VD. Man kan notera att SEB-chefen Annika Falkengren valde att skippa sin prognos om 1,0 procent i baltiska kreditförluster. Istället har SEB, som ihop med Swedbank är störst i regionen, ökat sina reserveringar kraftigt och tycks förbereda sig på nedgång. Nordea har reserveringar på 1,47 procent i regionen.

Det är bedömningen av risken för mycket stora kreditförluster i Baltikum som skiljer skeptikerna från optimisterna vad gäller Swedbankaktien. Vissa analytiker väntar sig kreditförluster upp mot 5-6 miljarder så snart som nästa år, vilket kan jämföras mot en nivå för hela koncernen på kanske 2,5 miljarder i år. Det är främst risken för en devalvering som spökar.

Swedbanks utlåning i regionen matchas inte av inlåning, utan är till stor del finansierad av eurolån. Kopplas de lokala valutorna bort från euron, och faller, så väntar en stor värdejustering för svenskarna. Får sådana skeptiker rätt så kommer Swedbanks p/e-tal stiga till mer normal banknivå nästa år.

Om Swedbank något oväntat fått stämpel som blivande krisbank är det mer väntat att SEB anses sårbart när konjunkturen vänder. SEB:s har relativt mycket intäkter från supercykliska inkomstslag som aktiecourtage, företagsaffärer och fonder. Man ser också tydligt i rapporterna hur provisionsnettot faller 7-12 procent i bankerna (jan-sept), medan räntenettot fortsätter att växa (14-19 procent)

SEB är inte sämre än de andra bankerna men detta slår hårdare givet affärsmixen. Gapet mellan fallande intäkter på 8 procent och ökade kostnader på 7 procent, blir stort. Det så kallade K/I-talet, som mäter just detta, ökade till 69 procent i kvartalet. Det är en riktigt hög siffra. SHB ligger så lågt som 44 procent. SEB genomför nu ett sparprogram.

Det känns inte för tidigt när SEB:s vinst faller med 46 procent i kvartalet, men det är värt att notera att värdejusteringar står för en stor del av det beloppet. Detta är en post som lämnar utrymme för olika bedömningar och sett till ränte- och provisionsnetto klarar sig SEB hyggligt. Det är viktigare i längden.

Nordea och SHB har till skillnad från de andra belönats med premievärderingar, även om de aktierna också fallit.

Nordea får pluspoäng för sin riskspridning i och med att in-, ut- och upplåning finns över hela Norden. Det finns dock bedömare som oroas över att Nordea kapat åt sig marknadsandelar sent i konjunkturcykeln. Men rapporten innehöll inga större plumpar. Vinsten per aktie föll 14 procent i kvartalet men var ändå en eurocent bättre än väntat.

Även här växer dock kostnader snabbare än intäkter och Nordea sänker sin vinstprognos från plus 5 procent till en vinst i nivå med fjolårets. Det var väntat.

VD Christian Clausen verkar tydlig med att läget på kapitalmarknaden stabiliserar sig, men att en lågkonjunktur nu följer. Utlåningstillväxten väntas avta och kreditförlusterna tillta. Helt trampar man inte på bromsen utan planen att öppna 60 nya kontor i Polen i år kvarstår.

SHB var enda bank som ökade vinsten per aktie i kvartalet, med 6 procent. Vinstkvaliteten är dock ett frågetecken i och med att värdeförändringar var ganska bidragande. Men även räntenettot och fortsatt mycket låga kreditförluster (efter ett dåligt andra kvartal på den fronten). Bilden av SHB är ungefär som man kunnat vänta sig. Banken drar fördel av sin konservativa inställning och beslutet att inte satsa lika aggressivt österut som flera av de andra.

Sammantaget kan man notera bankaktierna tagit betydligt mer stryk än resultatet och räntabiliteten så här långt in i krisen. Men det lär knappast lugna de som väntar sig en hård landning i Baltikum och inbromsning i Norden framöver.