I likhet med danska shippingbolaget AP Möller-Maersk som vi skrev om i förra veckan tjänar Wärtsilä på den ökade världshandeln, eftersom skeppsbyggarna, som numera framför allt återfinns i Asien, bygger fartyg (containerskepp, tankers etcetera) som aldrig förr. En utveckling som också har drivits på av låga räntor och en föråldrad fartygsflotta.

Motorerna utgör visserligen kärnan i Wärtsilä. Men därtill kommer ett stort antal kringprodukter, alltifrån generatorer och pumpar till ankare och säkerhetsutrustning. Huvuddelen av tillverkningen sker på Wärtsiläs fabriker i italienska Trieste och finländska Vasa, men de nya tillverkningsenheterna finns i Asien. En del av produkterna hamnar i kraftverk och en del alltså i olika sorters fartyg. Kraftverks- och fartygsprodukterna står för drygt en fjärdedel vardera av totalförsäljningen på knappt 30 miljarder kronor. Resten är servicetjänster.

Kunderna är alltså dels skeppsbyggarna, men Wärtsilä marknadsför sig också mot beställarna av skeppen, shippingbolag och rederier. Dessa servas senare med uppgraderingar, reservdelar och underhåll med mera, under produkternas livscykel. Tjänster som alltmer outsourcas, bland annat på grund av att fartygen innehåller mer komplicerad teknologi. Wärtsilä menar också att trenden går mot att man har ett tätare samarbete med skeppsbyggarna. Att branschen, som befinner sig under konsolidering, vill ha så få underleverantörer som möjligt.

Över hälften av de 13 000 anställda arbetar inom servicedelen. Medan koncernen i stort spås fortsätta växa ungefär i takt med globalt BNP väntas servicetjänsterna växa med 10-15 procent per år framöver. Kunderna servas genom ett nätverk, spritt i över 60 länder, där man även erbjuder sina tjänster på konkurrerande märken. Förvärv bidrar också till tillväxten. Wärtsilä har gjort en rad mindre köp av både lokala servicebolag, och av andra motortillverkare, vars installerade bas av motorer man därmed tar över. Tanken är att svara mot kundernas ökade behov av en helhetsleverantör. Konkurrensen består av främst lokala serviceföretag och de andra tillverkarnas nätverk, främst då amerikanska Caterpillar och tyska MAN.

I takt med den globala tillväxten ökar också behovet av elektricitet, vilket driver på Wärtsiläs försäljning av kraftverk. Dessa är oftast baserade på olja, där man är klar marknadsetta. Men det är inom gas och biobränslen tillväxten ska hämtas hem. Kunder är bland annat industriföretag, kommuner samt olje- och gasindustrin. Priset på elektricitet genererad av olja och gas har drivits upp, vilket gör att det med dagens råvarupriser blir allt viktigare att motorerna är så bränsleeffektiva som möjligt. I utvecklingsländerna kommer fortsatt fokus att vara på dessa råvaror med ett ökat intresse för gasmotorer. Medan man i i-världen understödjer ökade satsningar på biobränslen och vindkraft. De största konkurrenterna inom affärsområdet är samma som ovan, men även konkurrerande teknologier, såsom vindkraft, är med och slåss om kakan.

2005 ökade Wärtsilä rörelseresultatet med 130 procent. Bokslutet för förra året (som presenteras den 6 februari) kommer att vara ytterligare ett rekordår för koncernen. För innevarande räkenskapsår spås försäljningen öka med 20 procent samtidigt som vinsten väntas hamna på 2,40 per aktie, motsvarande ett p/e-tal på 17. De fyllda orderböckerna kommer även att ge ett bra 2007. Försäljningen väntas öka med uppåt 15 procent. Men tillväxt kostar också. Nästa år väntas kassaflödet vara negativt på grund av tunga investeringar i ökad kapacitet. Men sen då? Den pågående expansionen i världsekonomin har pågått betydligt längre än vad de flesta kunnat tro. Även om det längsiktigt ser fortsatt bra ut så kommer vi naturligtvis allt närmare en svacka.

Wärtsilä måste också höja nuvarande lönsamhet ytterligare för att aktien ska vara intressant. Börsveckan tror att servicedelens allt större andel av intäkterna kommer att bidra till åtminstone större stabilitet men även högre lönsamhet. Dagens värdering tar dock höjd för detta samtidigt som vi troligen är nära en topp i den pågående investeringsboomen. Det bäddar för ett bättre köpläge längre fram än till dagens kursnivå 41,30 euro per aktie (18 jan).

Linus Stockelberg