Bravida (135 kr) är Nordens näst största installations- och servicebolag inom el, vvs, säkerhet, automation och närliggande teknikområden (Assemblin Caverion Group är störst).

Kunderna är fastighetsägare, byggbolag, industri och offentlig sektor. Verksamheten bedrivs genom cirka 330 lokala avdelningar på runt 200 orter i Norden. Sverige står för 48% av omsättningen, Danmark för 25%, Norge för 19% och Finland för 8%.

Bravida saknar tydlig huvudägare, det är ett minus. Ingen aktieägare har över 10%. Största ägare är Swedbank Robur Fonder med knappt 9% följt av Handelsbanken Fonder med drygt 8%. VD Mattias Johansson har lett bolaget sedan noteringen 2015 och Fredrik Arp är styrelseordförande. De äger aktier för runt 100 Mkr respektive 3 Mkr.

Bravida har två huvudsakliga intäktsben, som är ungefär jämnstora. Installationsprojekt vinns i upphandlingar, ofta till fast pris, och intäktsförs i takt med färdigställandegraden. Service består av avtal om drift, underhåll och mindre ombyggnader som i regel faktureras löpande. Servicedelen, 49% av omsättningen 2025, är betydligt mindre konjunkturkänslig och fungerar som stötdämpare när projektmarknaden viker.

Fastprisprojekt innebär samtidigt att Bravida bär risken för felkalkyler. Danmark är färskaste exemplet, där nedskrivningar i ett antal projekt raderade i princip hela det danska resultatet i slutet av 2023, och fortsatte tynga 2024 med 168 Mkr.

Ovanpå den organiska affären växer Bravida genom förvärv av små lokala installatörer, historiskt ofta 10 till 20 bolag per år, finansierade med eget kassaflöde.

Tillväxten har i genomsnitt legat kring 6% per år över tid, men den är ojämnt fördelad. 2022 dopades av inflation och hög förvärvstakt medan 2024 och 2025 bjöd på negativ organisk tillväxt när bygginvesteringarna föll. Rörelsemarginalen har pendlat mellan 5% och 7% med ett snitt kring 6%. Marginalmålet är 7%.

Bolaget har haft som uttalad strategi att prioritera marginal före volym och aktivt fasa ut lågmarginalprojekt, snarare än att jaga omsättning i en svag marknad. Det syns i siffrorna. Under fjolåret tappade Bravida 5% av intäkterna, samtidigt som Ebita-marginalen steg från 5,2% till 5,9%.

Starkt andra kvartal

Bravida släppte sin kvartalsrapport måndagen den 13 juli. Aktien steg cirka 4% på beskedet. Omsättningen var upp 9% till 7 629 Mkr, helt organiskt och med tillväxt i samtliga fyra länder.

Rörelseresultatet ökade 51% till 570 Mkr och marginalen till 7,5%, men siffran stärks av reavinsten på 158 Mkr från Abeka-försäljningen och tyngs av 40 Mkr i omstruktureringskostnader. Rensat för engångsposterna blev marginalen i stället 5,9% mot 5,4% året innan, alltså en hygglig marginalförbättring.

Det viktigaste beskedet är att tillväxten är tillbaka utan att marginaldisciplinen offrats, och att förbättringen är bred snarare än beroende av ett enskilt land. Danmark fortsätter uppåt och till och med Finland (som haft det tufft) växer tvåsiffrigt.

Orderingången steg 44% i kvartalet. Det är starkt men det ska sägas att tillväxten till stor del drevs av en order för datacentret i Stavanger.

Kassaflödet från den löpande verksamheten var svagt och uppgick till 96 Mkr i kvartalet. Enligt ledningen beror det på betalningsmönster i stora projekt. På rullande tolv månader är kassaflödesgenereringen 77%, vilket är rätt bra.

Tre faktorer kan avgöra

Vi ser just nu ett par saker som ger bolaget vind i seglen.

Det första är att marknaden verkar ha bottnat och vänt. Orderingången under andra kvartalet 2026 blev rekordstark och den organiska tillväxten den bästa sedan 2023.

Efterfrågan drivs allt mer av datacenter, försvarsanläggningar, elektrifiering och infrastruktur. Exempelvis order på 200 Mkr från EcoDataCenter och installationer åt Hitachi Energy i Ludvika.

Det andra är kostnadsbesparingar. De tre svenska divisionerna slogs vid årsskiftet ihop till en organisation. Omstruktureringen kostar totalt 90 till 100 Mkr men väntas spara cirka 65 Mkr per år från 2027, enligt bolaget. Danmark, som var problemet för två år sedan, lyfte marginalen till 5,1% i andra kvartalet från 4,3% året innan. Minsta marknaden Finland (8%) har 2,3% marginal på rullande tolv månader. Det borde finnas potential till marginalexpansion i takt med att volymerna ökar i vårt östra grannland.

Den tredje faktorn är kapitalallokeringen. Bolaget har lanserat ett nytt återköpsprogram om 100 Mkr i veckan, höjt utdelningen till 3,8 kr och sålt sidoverksamheten Abeka med ett kassatillskott på 200 Mkr. Med låg skuldsättning (1,3x Ebitda) finns utrymme för fler förvärv i en fortsatt fragmenterad bransch.

Under nästa år försvinner omstruktureringskostnaderna samtidigt som besparingarna slår igenom fullt ut, vilket i sig borde kunna lyfta marginalen med uppåt en halv procentenhet. Läggs en gradvis byggåterhämtning i Sverige och Finland ovanpå tror vi det finns goda möjligheter till högre marginaler.

Prognos och värdering

Vi räknar med 4% tillväxt i år, delvis eftersom Abeka-försäljningen drar bort knappt en halv miljard i omsättning, följt av 5% per år 2027 och 2028.

Rörelsemarginalen antar vi stiger gradvis mot 6,5%. Att räkna hem 7-procentsmålet är lite för generöst enligt vår mening. 2021 var Bravida nära (6,9%) men det är inte fel att räkna lite konservativt. I prognosen för 2026 exkluderar vi reavinsten från Abeka.

För tillfället handlas Bravida-aktien till knappt 17x årets rörelseresultat och runt 15x på 2027E. Historiskt har Bravida oftast värderats till mellan 12 och 14x. Använder vi en multipel på 13x på 2028 års resultat finns en uppsida på cirka 10% (inklusive utdelningar).

I ett optimistiskt scenario, där marginalen faktiskt når drygt 7% och aktien behåller en hög värdering är uppsida drygt 40%. I ett pessimistiskt scenario, med utebliven byggåterhämtning och en multipel som ligger närmare snittet i gruppen, ser vi en nedsida på drygt 30%.

Slutsats

Bravida är ett bolag som bevisat sin motståndskraft genom en tuff byggkonjunktur. Riktningen på marginal, orderbok och kapitalallokering är positiv. Balansräkningen är dessutom stark och möjliggör utrymme för fler förvärv och återköp.

Problemet som vi ser är värderingen. Efter årets kursuppgång (+50%) värderas aktien över sitt historiska snitt och en tydlig premie mot liknande bolag. Avkastningen i vårt huvudscenario blir rätt mager och lockar inte till köp. Rådet blir således neutral.