Liberalerna vill stoppa vinstdrivande aktiebolag i skolan, trots att partiet en gång drev igenom friskolereformen. I en intervju med Placera förklarar Johan Britz varför marknaden inte längre fungerar som tänkt.
Idag, 07:11
Det var länge nästan en självklarhet att man som lärare röstade på Folkpartiet.
I början av 1990-talet drev partiet igenom friskolereformen tillsammans med den borgerliga regeringen och gjorde skolan till sin kanske viktigaste fråga. Tre decennier senare ser verkligheten annorlunda ut.
Liberalerna har tappat väljare flera val i rad och balanserar nu kring riksdagsspärren.
Har även stödet från lärarna minskat?
"Det är ju färre som röstar på Liberalerna nu än tidigare, så då kommer det synas i alla grupper. Men generellt sett har vi ett ganska starkt stöd bland lärare och akademiker", säger Johan Britz, Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson och arbetsmarknadsminister.
Britz är inte ett namn de flesta väljare känner igen. Civilingenjören har större delen av sin karriär arbetat bakom kulisserna som statssekreterare, stabschef och presschef i borgerliga regeringar. Mellan 2014 och 2022 arbetade han på Svenskt Näringsliv innan han för drygt ett år sedan blev arbetsmarknadsminister.
Men arbetsmarknaden är inte där samtalet inleds.
Under många år har Liberalerna varit en av de tydligaste försvararna av marknadslösningar i skolan. Nu vill partiet fasa ut vinstdrivande aktiebolag.
"Vi upplever att vinstintresset skapar en del negativa drivkrafter i skolan."
Britz menar att skolan skiljer sig från de flesta andra marknader.
"När man sätter sitt barn i en skola är det inte busenkelt att veta hur bra den är om fem eller nio år när man får ut sitt barn. Det är inte som att köpa en annan produkt."
Han jämför med sjukvården.
"Knäoperationer kan vi mäta väldigt väl. Det är mycket svårare i skolan och ledtiderna är långa. Därmed gör det att skolan inte riktigt är en marknad som andra."
Har Liberalerna haft fel om friskolorna?
Det tycker han inte.
I stället beskriver Britz skolans problem som betydligt bredare än frågan om vinster.
"Kommunaliseringen är en del. Friskolesystemet en annan. Den postmoderna kunskapssynen är en tredje. Och segregationen påverkar också."
Samtidigt hänvisar han till forskning som visar att elever från friskolor i genomsnitt har lägre livsinkomster än elever från kommunala skolor.
"Om vinsten blir en parameter att du behöver ge en viss avkastning, då handlar det i många fall om lärare och lokaler", säger Johan Britz och menar att det är där som det i vissa fall sker besparingar.
Samtidigt försvarar han fortfarande själva friskolereformen.
"Den har varit viktig för att öka valfriheten. Det har varit bra för enskilda elever, det har varit bra för föräldrar och det har också varit bra för systemet som helhet."
Frågan är hur man behåller friskolorna men samtidigt tar bort den ekonomiska drivkraften.
Om vinsten försvinner, varför skulle någon vilja starta nästa friskola?
"Det finns andra incitament att driva skolor. Vi har redan i dag stora stiftelseskolor som inte drivs med vinstsyfte."
Men vad händer om de stora skolkoncernerna väljer att lämna marknaden?
"Om ingen annan är beredd att driva skolorna kommer kommunen att göra det. Det kommer inte läggas ned några skolor."
Hur ett sådant övertagande skulle gå till i praktiken utvecklar han däremot inte.
Samtidigt går Liberalerna till val på att minska klasstorlekarna och höja läraryrkets status genom bland annat bättre löner.
Trots att skolfrågorna dominerar intervjun är Johan Britz ytterst arbetsmarknadsminister, samtidigt som de två frågorna är tätt sammanflätade.
När samtalet kommer in på arbetslösheten vill han först nyansera bilden. Sverige har visserligen en hög arbetslöshet, men också en hög sysselsättningsgrad.
Den verkliga utmaningen är enligt Britz att alltför många blir kvar i arbetslöshet under lång tid.
"Av de långtidsarbetslösa, de som varit arbetslösa i ett helt år, är ungefär sex av tio utrikesfödda. Många saknar svenska språket, formell utbildning och erfarenhet från den svenska arbetsmarknaden. Där har vi den stora utmaningen."
Totalt handlar det om omkring 150 000 personer.
"Om de kom i jobb skulle inte arbetslösheten vara ett socialt problem."
Hur ska de komma i arbete då?
"Det grundläggande svaret är utbildning. En utbildning som leder till jobb."
Arbetsmarknadsministern vill se fler yrkesutbildningar, gärna i kombination med svenskundervisning, och efterlyser ett tätare samarbete med näringslivet.
"Det är väldigt viktigt att företagen signalerar vilken typ av arbetskraft de behöver. Politiken kan inte gissa sig fram till det."
Samtidigt avvisar han idén om fler enkla jobb.
"Vi vill ju ha en högproduktiv ekonomi."
Johan Britz lyfter också fram en fortsatt stram asylinvandring som en del av lösningen.
"Det är jätteviktigt om vi ska ha chans att hjälpa de som är här."
Lyssna på hela intervjun i Placerapodden här eller här.
Liberalerna vill stoppa vinstdrivande aktiebolag i skolan, trots att partiet en gång drev igenom friskolereformen. I en intervju med Placera förklarar Johan Britz varför marknaden inte längre fungerar som tänkt.
Idag, 07:11
Det var länge nästan en självklarhet att man som lärare röstade på Folkpartiet.
I början av 1990-talet drev partiet igenom friskolereformen tillsammans med den borgerliga regeringen och gjorde skolan till sin kanske viktigaste fråga. Tre decennier senare ser verkligheten annorlunda ut.
Liberalerna har tappat väljare flera val i rad och balanserar nu kring riksdagsspärren.
Har även stödet från lärarna minskat?
"Det är ju färre som röstar på Liberalerna nu än tidigare, så då kommer det synas i alla grupper. Men generellt sett har vi ett ganska starkt stöd bland lärare och akademiker", säger Johan Britz, Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson och arbetsmarknadsminister.
Britz är inte ett namn de flesta väljare känner igen. Civilingenjören har större delen av sin karriär arbetat bakom kulisserna som statssekreterare, stabschef och presschef i borgerliga regeringar. Mellan 2014 och 2022 arbetade han på Svenskt Näringsliv innan han för drygt ett år sedan blev arbetsmarknadsminister.
Men arbetsmarknaden är inte där samtalet inleds.
Under många år har Liberalerna varit en av de tydligaste försvararna av marknadslösningar i skolan. Nu vill partiet fasa ut vinstdrivande aktiebolag.
"Vi upplever att vinstintresset skapar en del negativa drivkrafter i skolan."
Britz menar att skolan skiljer sig från de flesta andra marknader.
"När man sätter sitt barn i en skola är det inte busenkelt att veta hur bra den är om fem eller nio år när man får ut sitt barn. Det är inte som att köpa en annan produkt."
Han jämför med sjukvården.
"Knäoperationer kan vi mäta väldigt väl. Det är mycket svårare i skolan och ledtiderna är långa. Därmed gör det att skolan inte riktigt är en marknad som andra."
Har Liberalerna haft fel om friskolorna?
Det tycker han inte.
I stället beskriver Britz skolans problem som betydligt bredare än frågan om vinster.
"Kommunaliseringen är en del. Friskolesystemet en annan. Den postmoderna kunskapssynen är en tredje. Och segregationen påverkar också."
Samtidigt hänvisar han till forskning som visar att elever från friskolor i genomsnitt har lägre livsinkomster än elever från kommunala skolor.
"Om vinsten blir en parameter att du behöver ge en viss avkastning, då handlar det i många fall om lärare och lokaler", säger Johan Britz och menar att det är där som det i vissa fall sker besparingar.
Samtidigt försvarar han fortfarande själva friskolereformen.
"Den har varit viktig för att öka valfriheten. Det har varit bra för enskilda elever, det har varit bra för föräldrar och det har också varit bra för systemet som helhet."
Frågan är hur man behåller friskolorna men samtidigt tar bort den ekonomiska drivkraften.
Om vinsten försvinner, varför skulle någon vilja starta nästa friskola?
"Det finns andra incitament att driva skolor. Vi har redan i dag stora stiftelseskolor som inte drivs med vinstsyfte."
Men vad händer om de stora skolkoncernerna väljer att lämna marknaden?
"Om ingen annan är beredd att driva skolorna kommer kommunen att göra det. Det kommer inte läggas ned några skolor."
Hur ett sådant övertagande skulle gå till i praktiken utvecklar han däremot inte.
Samtidigt går Liberalerna till val på att minska klasstorlekarna och höja läraryrkets status genom bland annat bättre löner.
Trots att skolfrågorna dominerar intervjun är Johan Britz ytterst arbetsmarknadsminister, samtidigt som de två frågorna är tätt sammanflätade.
När samtalet kommer in på arbetslösheten vill han först nyansera bilden. Sverige har visserligen en hög arbetslöshet, men också en hög sysselsättningsgrad.
Den verkliga utmaningen är enligt Britz att alltför många blir kvar i arbetslöshet under lång tid.
"Av de långtidsarbetslösa, de som varit arbetslösa i ett helt år, är ungefär sex av tio utrikesfödda. Många saknar svenska språket, formell utbildning och erfarenhet från den svenska arbetsmarknaden. Där har vi den stora utmaningen."
Totalt handlar det om omkring 150 000 personer.
"Om de kom i jobb skulle inte arbetslösheten vara ett socialt problem."
Hur ska de komma i arbete då?
"Det grundläggande svaret är utbildning. En utbildning som leder till jobb."
Arbetsmarknadsministern vill se fler yrkesutbildningar, gärna i kombination med svenskundervisning, och efterlyser ett tätare samarbete med näringslivet.
"Det är väldigt viktigt att företagen signalerar vilken typ av arbetskraft de behöver. Politiken kan inte gissa sig fram till det."
Samtidigt avvisar han idén om fler enkla jobb.
"Vi vill ju ha en högproduktiv ekonomi."
Johan Britz lyfter också fram en fortsatt stram asylinvandring som en del av lösningen.
"Det är jätteviktigt om vi ska ha chans att hjälpa de som är här."
Lyssna på hela intervjun i Placerapodden här eller här.
Rapporter i urval
Bankrapporter
Börser i världen
Aktieanalys
Mycronic
Avanza-rapport
Ericsson
Rapporter i urval
Bankrapporter
Börser i världen
Aktieanalys
Mycronic
Avanza-rapport
Ericsson
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
0,00%
(vid stängning)
CDON
Idag, 07:49
Cdon ökar omsättningen
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 162,79
-950x950.webp&w=3840&q=75)
