Miljöpartiet vill öka tempot i den gröna omställningen – och låta staten ta större risk.
När Placera möter partiets ekonomisk-politiska talesperson Janine Alm Ericson berättar hon om:
✓ Gröna investeringar: "Staten måste vara med och ta risken"
✓ Gruvor i Sverige: "Vi kommer antagligen behöva öppna nya"
✓ Skogen: "Ett sorgebarn i dag"
Northvolts konkurs har fått många att ställa samma fråga: hur långt ska staten egentligen gå när gröna industriprojekt inte bär sig själva?
För Miljöpartiet är svaret inte att dra i handbromsen.
Tvärtom.
Partiet vill att staten investerar 100 miljarder kronor om året i den gröna omställningen – i elnät, järnväg, kollektivtrafik, ny energiproduktion och industrisatsningar som pressar ned utsläppen.
"Alternativet är att inget blir gjort, och det är mycket farligare", säger Janine Alm Ericson, partiets ekonomisk-politiska talesperson.
Hon menar att staten också måste kunna gå in i större industriprojekt där tekniksprången är för dyra, eller för osäkra, för att marknaden ensam ska våga bära kostnaden.
"Om syftet är att sänka utsläppen kraftigt och det kräver innovation eller testbäddar som är för dyra för företagen att själva ta hela risken för, då måste staten kunna vara med."
Det kan enligt henne handla om allt från stöd till tung industri som vill ställa om sin energianvändning, till nya skattekrediter där företag som lyckas minska sina utsläpp får tillbaka delar av investeringen via skattesystemet.
Hur ska ni säkerställa att det inte blir ännu ett Northvolt – där staten går in och skattebetalarna står kvar med notan?
Janine Alm Ericson medger att staten måste bli bättre på kontroll och uppföljning – men avfärdar tanken att misslyckade satsningar i sig skulle vara ett argument för att inte ta risk.
"Man måste väga den kostnaden mot att inte göra projekten alls. Klart det hade varit bra om staten bara gick in i sådant som lyckades, men så har det aldrig fungerat."
Men finns det inte en uppenbar risk att ni bygger upp bolag som lever på stöd snarare än på affärer?
"Det är klart att det är en risk. Man måste göra affärsmässiga bedömningar och vara försiktig med skattebetalarnas pengar. Men omställningen är så viktig att det är värt att satsa - även om man ibland förlorar."
Fakta
Tre snabba med Janine Alm Ericson
Foto: TT
Vad i din egen vardag har blivit dyrast på grund av den gröna omställningen? "Ingenting faktiskt. Jag ser den gröna omställningen som en vinst. Däremot har kollektivtrafiken blivit dyrare."
Snabbare grön omställning eller lägre kostnader för hushållen här och nu? "Omställningen borde redan ha gått snabbare. Men hushåll med pressad ekonomi måste samtidigt få mer stöd."
Om du måste välja aktie – International Petroleum Corporation eller Stora Enso? "Jag hade helst inte investerat i någon av dem – men om jag måste välja blir det Stora Enso."
Mer vindkraft
För att kalkylen ska gå ihop krävs samtidigt en snabb och kraftig ökning av elproduktionen.
Här pekar Miljöpartiet ut vindkraft, solkraft och annan grön baskraft som huvudspår.
Kommunala veton har länge bromsat utbyggnaden av vindkraft på land, och partiet vill se att kommunerna tvingas lämna besked betydligt tidigare i processen.
"Som det är nu kommer vetot väldigt sent. Då har bolagen redan lagt mycket pengar på projektering och tillstånd, och sedan blir det nej på slutet."
Samtidigt vill partiet göra motståndet mindre genom att låta närboende få en större ekonomisk del av kakan, till exempel genom delägande.
Samtidigt går de flesta vindkraftsprojekt med förlust.
För havsbaserad vindkraft vill Miljöpartiet dessutom att staten tar en större del av anslutningskostnaderna.
Kärnkraften ett rött skynke
Desto svalare är entusiasmen inför regeringens kärnkraftslinje.
"Regeringen har i princip bara koncentrerat sig på kärnkraft, som vi nu ser blir orimligt dyr och ligger långt fram i tiden."
Men även vindkraften kräver ju att staten går in med pengar – är det inte samma princip, bara i en annan kostym?
"Det handlar om betydligt mindre insatser än att ge sig in i stora statligt finansierade kärnkraftsprojekt."
Miljöpartiet vill inte sitta i en regering som vill driva på kärnkraften framåt, är det så?
"Vi har inga röda linjer i offentligheten. Förhandla gör man efter valet, men att gå in och göra storskaliga kärnkraftsprojekt som blir otroligt dyra och som inte ens behövs ser vi som en försvårande faktor."
Foto: Hanna Brunlöf/TT
Tidöpartierna tillsammans med Vattenfalls VD Anna Borg i samband med en pressträff i Bua hamn om Kärnkraften.
Gruvor: "Kommer behövas"
Elektrifieringen leder samtidigt till nästa målkonflikt.
Den kräver metaller.
Och därmed gruvor.
Miljöpartiet öppnar nu uttryckligen för att Sverige kommer behöva fler gruvor framöver.
"Vi ser att vi antagligen kommer behöva öppna nya gruvor. Vi ser att Sverige har fyndigheter som behövs för att kunna fortsätta göra omställningen, för att klara batterikapacitet."
Samtidigt vacklar Janine Alm Ericson.
"De måste vara ändamålsenliga. Det måste vara material som verkligen behövs i ett omställningsperspektiv och det måste alltid miljöprövas."
Ska det bli enklare att öppna nya gruvor?
"Enklare tror jag inte. Däremot vet vi att tillståndprocesser drar ut väldigt mycket på tiden. Också för att det inte finns tillräckligt med personal på Länsstyrelsen."
Miljöpartiet vill därför skjuta till pengar för att snabba upp miljöprövningarna.
"Men vi tror inte man ska dra ner på de kraven som finns."
Bakom resonemanget finns också ett geopolitiskt motiv: Europas beroende av kinesiska råvaror.
Är du orolig över det?
"Ja, av den här anledningen men också många andra anledningar. Nu ska EU bli mer självförsörjande. Vi vill inte att det ska finns gruvor där man inte tar hänsyn till mänskliga rättigheter, där det finns tvångsarbete."
Skulle MP vara beredda att lätta på regleringen kring nya gruvor för att minska beroendet av Kina?
"Vi ser inte att det finns anledning att göra generella lättnader."
Foto: Fredrik Sandberg
Janine Alm Ericson med Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén (MP).
Skogen: "Ett sorgebarn"
Om tonen är pragmatisk kring gruvor är den betydligt hårdare när samtalet kommer in på skogen.
"Svenskt skogsbruk är tyvärr ett sorgebarn i dag."
Janine Alm Ericson riktar framför allt kritik mot de stora skogsbolagen, som hon menar avverkar gammelskog till lågt förädlade produkter, på bekostnad av biologisk mångfald.
Samtidigt är skogsindustrin viktig för Sverige, som exportör och producent av förnybar råvara?
"Det finns otroligt stora fördelar med det svenska skogsbruket. När jag säger sorgebarn syftar jag inte på de små skogsbönderna."
"Vi ser hur många småbrukare går ifrån stora kalhyggesbruk till andra metoder. Här behöver man stötta fler att kunna göra det."
Hur vill ni komma åt det politiskt?
"Regelverken är tydliga idag men vi vill skydda mer skog. Vi vill att de skogsägare som vill bruka skogen hållbart ska få bättre betalt för det. Vi har förslag om ersättning."
Samtidigt vill hon poängtera att gemene man missförstår Miljöpartiets hållning i skogsfrågan.
"Vi vill att den svenska skogen ska brukas, vi vill inte skydda allt överallt. Det är en nidbild."
Lyssna på hela intervjun i Placerapodden här eller här.
Miljöpartiet vill öka tempot i den gröna omställningen – och låta staten ta större risk.
När Placera möter partiets ekonomisk-politiska talesperson Janine Alm Ericson berättar hon om:
✓ Gröna investeringar: "Staten måste vara med och ta risken"
✓ Gruvor i Sverige: "Vi kommer antagligen behöva öppna nya"
✓ Skogen: "Ett sorgebarn i dag"
Northvolts konkurs har fått många att ställa samma fråga: hur långt ska staten egentligen gå när gröna industriprojekt inte bär sig själva?
För Miljöpartiet är svaret inte att dra i handbromsen.
Tvärtom.
Partiet vill att staten investerar 100 miljarder kronor om året i den gröna omställningen – i elnät, järnväg, kollektivtrafik, ny energiproduktion och industrisatsningar som pressar ned utsläppen.
"Alternativet är att inget blir gjort, och det är mycket farligare", säger Janine Alm Ericson, partiets ekonomisk-politiska talesperson.
Hon menar att staten också måste kunna gå in i större industriprojekt där tekniksprången är för dyra, eller för osäkra, för att marknaden ensam ska våga bära kostnaden.
"Om syftet är att sänka utsläppen kraftigt och det kräver innovation eller testbäddar som är för dyra för företagen att själva ta hela risken för, då måste staten kunna vara med."
Det kan enligt henne handla om allt från stöd till tung industri som vill ställa om sin energianvändning, till nya skattekrediter där företag som lyckas minska sina utsläpp får tillbaka delar av investeringen via skattesystemet.
Hur ska ni säkerställa att det inte blir ännu ett Northvolt – där staten går in och skattebetalarna står kvar med notan?
Janine Alm Ericson medger att staten måste bli bättre på kontroll och uppföljning – men avfärdar tanken att misslyckade satsningar i sig skulle vara ett argument för att inte ta risk.
"Man måste väga den kostnaden mot att inte göra projekten alls. Klart det hade varit bra om staten bara gick in i sådant som lyckades, men så har det aldrig fungerat."
Men finns det inte en uppenbar risk att ni bygger upp bolag som lever på stöd snarare än på affärer?
"Det är klart att det är en risk. Man måste göra affärsmässiga bedömningar och vara försiktig med skattebetalarnas pengar. Men omställningen är så viktig att det är värt att satsa - även om man ibland förlorar."
Fakta
Tre snabba med Janine Alm Ericson
Foto: TT
Vad i din egen vardag har blivit dyrast på grund av den gröna omställningen? "Ingenting faktiskt. Jag ser den gröna omställningen som en vinst. Däremot har kollektivtrafiken blivit dyrare."
Snabbare grön omställning eller lägre kostnader för hushållen här och nu? "Omställningen borde redan ha gått snabbare. Men hushåll med pressad ekonomi måste samtidigt få mer stöd."
Om du måste välja aktie – International Petroleum Corporation eller Stora Enso? "Jag hade helst inte investerat i någon av dem – men om jag måste välja blir det Stora Enso."
Mer vindkraft
För att kalkylen ska gå ihop krävs samtidigt en snabb och kraftig ökning av elproduktionen.
Här pekar Miljöpartiet ut vindkraft, solkraft och annan grön baskraft som huvudspår.
Kommunala veton har länge bromsat utbyggnaden av vindkraft på land, och partiet vill se att kommunerna tvingas lämna besked betydligt tidigare i processen.
"Som det är nu kommer vetot väldigt sent. Då har bolagen redan lagt mycket pengar på projektering och tillstånd, och sedan blir det nej på slutet."
Samtidigt vill partiet göra motståndet mindre genom att låta närboende få en större ekonomisk del av kakan, till exempel genom delägande.
Samtidigt går de flesta vindkraftsprojekt med förlust.
För havsbaserad vindkraft vill Miljöpartiet dessutom att staten tar en större del av anslutningskostnaderna.
Kärnkraften ett rött skynke
Desto svalare är entusiasmen inför regeringens kärnkraftslinje.
"Regeringen har i princip bara koncentrerat sig på kärnkraft, som vi nu ser blir orimligt dyr och ligger långt fram i tiden."
Men även vindkraften kräver ju att staten går in med pengar – är det inte samma princip, bara i en annan kostym?
"Det handlar om betydligt mindre insatser än att ge sig in i stora statligt finansierade kärnkraftsprojekt."
Miljöpartiet vill inte sitta i en regering som vill driva på kärnkraften framåt, är det så?
"Vi har inga röda linjer i offentligheten. Förhandla gör man efter valet, men att gå in och göra storskaliga kärnkraftsprojekt som blir otroligt dyra och som inte ens behövs ser vi som en försvårande faktor."
Foto: Hanna Brunlöf/TT
Tidöpartierna tillsammans med Vattenfalls VD Anna Borg i samband med en pressträff i Bua hamn om Kärnkraften.
Gruvor: "Kommer behövas"
Elektrifieringen leder samtidigt till nästa målkonflikt.
Den kräver metaller.
Och därmed gruvor.
Miljöpartiet öppnar nu uttryckligen för att Sverige kommer behöva fler gruvor framöver.
"Vi ser att vi antagligen kommer behöva öppna nya gruvor. Vi ser att Sverige har fyndigheter som behövs för att kunna fortsätta göra omställningen, för att klara batterikapacitet."
Samtidigt vacklar Janine Alm Ericson.
"De måste vara ändamålsenliga. Det måste vara material som verkligen behövs i ett omställningsperspektiv och det måste alltid miljöprövas."
Ska det bli enklare att öppna nya gruvor?
"Enklare tror jag inte. Däremot vet vi att tillståndprocesser drar ut väldigt mycket på tiden. Också för att det inte finns tillräckligt med personal på Länsstyrelsen."
Miljöpartiet vill därför skjuta till pengar för att snabba upp miljöprövningarna.
"Men vi tror inte man ska dra ner på de kraven som finns."
Bakom resonemanget finns också ett geopolitiskt motiv: Europas beroende av kinesiska råvaror.
Är du orolig över det?
"Ja, av den här anledningen men också många andra anledningar. Nu ska EU bli mer självförsörjande. Vi vill inte att det ska finns gruvor där man inte tar hänsyn till mänskliga rättigheter, där det finns tvångsarbete."
Skulle MP vara beredda att lätta på regleringen kring nya gruvor för att minska beroendet av Kina?
"Vi ser inte att det finns anledning att göra generella lättnader."
Foto: Fredrik Sandberg
Janine Alm Ericson med Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén (MP).
Skogen: "Ett sorgebarn"
Om tonen är pragmatisk kring gruvor är den betydligt hårdare när samtalet kommer in på skogen.
"Svenskt skogsbruk är tyvärr ett sorgebarn i dag."
Janine Alm Ericson riktar framför allt kritik mot de stora skogsbolagen, som hon menar avverkar gammelskog till lågt förädlade produkter, på bekostnad av biologisk mångfald.
Samtidigt är skogsindustrin viktig för Sverige, som exportör och producent av förnybar råvara?
"Det finns otroligt stora fördelar med det svenska skogsbruket. När jag säger sorgebarn syftar jag inte på de små skogsbönderna."
"Vi ser hur många småbrukare går ifrån stora kalhyggesbruk till andra metoder. Här behöver man stötta fler att kunna göra det."
Hur vill ni komma åt det politiskt?
"Regelverken är tydliga idag men vi vill skydda mer skog. Vi vill att de skogsägare som vill bruka skogen hållbart ska få bättre betalt för det. Vi har förslag om ersättning."
Samtidigt vill hon poängtera att gemene man missförstår Miljöpartiets hållning i skogsfrågan.
"Vi vill att den svenska skogen ska brukas, vi vill inte skydda allt överallt. Det är en nidbild."
Lyssna på hela intervjun i Placerapodden här eller här.