S hade också lånat
Damberg riktar återkommande kritik mot regeringens växande underskott.
Samtidigt har en stor del av upplåningen gått till försvarssatsningar, stöd till Ukraina, infrastruktur och utbyggnaden av kriminalvården – områden där det råder bred politisk enighet.
Hade ni inte gjort likadant?
"Vi är beredda att låna för försvarsutbyggnaden, men också till stödet till Ukraina. Därför att vi har krig i Europa", säger han.
Vad är då skillnaden?
"Regeringen har lånat för att sänka skatter framför allt för dem med högst inkomster."
Förutom att öka skuldsättningen är det dessutom ett dåligt sätt att ta sig ur lågkonjunkturen, menar han.
"Människor med väldigt höga inkomster som får en skattesänkning konsumerar den inte automatiskt. De kanske investerar eller placerar i aktier eller fonder. I en lågkonjunktur är det ganska bra med konsumtion."
Hälften av svensk BNP utgörs av konsumtion, påpekar han.
Samtidigt har regeringen sänkt både matmomsen och bensinpriset, åtgärder som kommer betydligt fler hushåll till del än skattesänkningar för höginkomsttagare.
Ryker de här reformerna om ni vinner valet?
"Det tråkiga är, om jag tittar på siffrorna, så ryker det nästan oavsett vilket politiskt parti som kommer till makten. Därför att pengarna, som finansministern själv har sagt, är slut", säger Damberg.
Han menar att många av de tillfälliga stöd som presenterats under mandatperioden blir svåra att förlänga när nästa regering ska få statsfinanserna i balans.
"Det kommer inte gå ekonomiskt."