För de flesta kom börsnedgången smygande. I början var det en bolånebubbla i USA som inte skulle påverka omvärlden, och framför allt inte Bric-länderna. Men som ringar på vatten spred den sig, först till den amerikanska finanssektorn, sedan andra delar av den amerikanska ekonomin, och sedan utanför landets gränser.

Sedan världsindex toppade under förra sommaren har nedgången varit drygt 40 procent. Men nedgången har varit jämn utan några kraftiga djupdykningar - förrän till slutet av september. Då kom ett kraftigt fall på nästan 25 procent under knappt en månad. Det var under den värsta finansiella härdsmältan sedan 1930-talet och de globala finansmarknaderna var i chocktillstånd.

Sådana chocktillstånd är inte bra för börserna i Bric-länderna. Som grupp har de fallit med drygt 30 procent den senaste månaden. Värst gick det för Brasilien som på kort tid tappade nästan 33 procent av sitt börsvärde, samtidigt föll valutan kraftigt och räknat i svenska kronor var nedgången över 41 procent.

I Ryssland var det nästan lika dåligt och börsen föll med knappt 40 procent. Indien klarade sig under omständigheterna relativt väl och presterade som världsindex. Börsen i Shanghai gick då mot strömmen och föll bara med knappt 4 procent, men tidigare hade den fallit kraftigt, se kurvorna nedan.

Som grupp har Bric-länderna tappat nästan 60 procent i värde sedan toppen i slutet av oktober förra året. Under den perioden har världsindex bara gått ned drygt 35 procent. Som grupp trotsade Bric-länderna börserna i västvärlden i drygt fyra månader. Medan världsindex föll med nästan 5 procent fortsatte Bric-länderna att stiga med nästan 40 procent, innan det tog stopp.

Börsutvecklingen bland Bric-länderna har inte gått i takt. Den export- och konsumtionsorienterade börsen i Shanghai vek ned sig redan i mitten av oktober förra året, då den inte längre orkade stå emot den globala pressen. Sedan dess har det varit en lång och utdragen nedgång. Sedan toppen för ett år sedan har Shanghai-börsen fallit med nästan 70 procent, om det nu var botten vi såg i mitten av september. Under den perioden föll världsindex med 25 procent.

Sedan dess har faktiskt Shanghai-börsen stigit med 4 procent. Dessutom har valutan stärkts, så i svenska kronor har den gått upp med nästan 17 procent den senaste månaden. Under den perioden fortsatte världens börser att falla med nästan 10 procent.

Indien var det andra Bric-landet som gav upp. I januari 2008 toppade börsen och har sedan dess fallit med 55 procent. Valutan har också tappat i värde så räknat i svenska kronor har börsfallet varit 58 procent. Under samma period backade världsindex med 30 procent. Sedan bottenkänningen i den 17 oktober har börsen repat sig en aning och stigit med 2 procent. Det är mindre än världsindex som har gått upp 5 procent.

De två råvarutunga Bric-länderna, Brasilien och Ryssland höll ut ännu längre. Först i slutet av maj i år tappade investerarna modet och sålde. En anledning till att de höll ut så länge var oljepriset som fortsatte att stiga ända till juli, och även andra råvarupriser steg och höll investerarna på relativt gott humör.

Men längre än till den 19 maj orkade inte den Brasilianska börsen stå emot. Därför har också fallet blivit kortare men kraftigare. På fem månader föll kurserna med drygt 50 procent, valutan tog stryk med ytterligare cirka 8 procent, jämfört med den svenska kronan. Under den perioden förlorade världsindex bara 30 procent av sitt börsvärde.

Men sedan den 10 oktober har det vänt upp igen, och det med besked, 10 procent. Valutan har också återhämtat en del av sitt fall så räknat i svenska kronor har den brasilianska börsen stigit med drygt 25 procent, fram tills igår.

Det oljetunga Ryssland har drabbats hårdast. Börsen gav upp två dagar efter Brasilien. Från den 21 maj tills den 17 oktober har kurserna fallit med nästan 75 procent, jämfört med minus 25 procent för världsindex. Ryssland har både drabbats av fallande olje- och råvarupriser som Georgienkrisen och mer direkt av finanskrisen. Den ryska staten har fått rycka in och låna ut hundratals miljarder till ryska banker.

Den kortsiktiga framtiden ser relativt mörk ut. Bric-länderna är beroende av internationellt riskkapital för att börserna ska stiga. I dagsläget är intresset lågt. Tidigare har tillväxtmarknaderna gått starkt i början av konjunkturcykel, men det ser inte ut som om vi är där ännu.

Brasilien och Ryssland som är tunga på naturresurser påverkas mest av lågkonjunkturen, medan Indien är en tjänsteleverantör. Kina är en konsument av naturresurser och exportör. Samtidigt växer ländernas inhemska ekonomier och på sikt kommer de säkert att vara mindre beroende av export och handel. Men det dröjer nog många år.

Lite innan konjunkturen vänder kommer Bric-länderna också vända. Och på samma sätt som de gick i otakt när de vände ned kommer de säkert att gå i otakt under uppgången också.

Vilken marknad som kommer att ta täten är idag svårt att säga, men jag tippar på Ryssland och Brasilien. De är mer rena naturresursspel. Indien har mycket tjänster, vilka kan ta tid att få fart på efter en global lågkonjunktur då alla har dragit åt svångremmen.

Kina står inför stora utmaningar när tillväxten faller under 8 procent. Den föll ned till 9 procent nyligen. En tillväxt under 7 procent motsvarar en hårdlandning, vilket beror på trögheter och imperfektioner i det ekonomiska systemet. Å andra sidan ska man vara försiktig med att räkna ut Kina, ledarna vet vad de vill och har musklerna att genomföra åtgärder på sitt "odemokratiska" vis. Därför kan Kina överraska.

Det svåra marknadsläget gör att en bred Bric-fond sannolikt är bättre än att försöka pricka in upggångar i enskilda länder. På sikt kommer Bric-länderna att vända upp och ge god avkastning för långsiktiga sparare. Dock behöver man inte stressa in och lägga alla pengar i en Bric-fond just nu. Däremot kan det vara läge att successivt investera i Bric-fonder över de kommande sex till nio månaderna.