Fredagens utfall blev som vi förväntat oss att rekonstruktionen fortsätter samt att en ny finansieringsplan kommer att presenteras före april månads utgång. Det blir därmed ytterligare uppemot två månader av nervös väntan för de hårt prövade aktieägarna. En företagsrekonstruktion kan förlängas med tre månader i taget i högst 12 månader.

Vad var det då som hände i fredags och vad får det för implikationer för nuvarande aktieägare? Rekonstruktören advokat Lars Söderqvist gav följande bild av nuvarande läge:

Företaget har i dagsläget skulder på omkring 3,2 miljarder kronor varav merparten, cirka 2,4 miljarder kronor avser obligationslån som löper med 13 procents ränta. Resterande cirka 800 miljoner kronor utgörs av leverantörsskulder.

Av leverantörsskulderna svarar de sju största fordringsägarna (bland andra PEAB och Metso) för cirka 85 procent av den totala fordringsvolymen. De kommer att få vänta längre på sina pengar då de mindre fordringsägarna i ett första skede kommer att prioriteras.

Rekonstruktören uppger att det bokförda värdet av tillgångarna i bolaget uppgår till 908 miljoner dollar, motsvarande 5,9 miljarder kronor, vilket enligt honom då ger ett övervärde på cirka 2,6 miljarder kronor. Utifrån detta drar han slutsatsen att värdet på tillgångarna överstiger skulderna samt att företaget därmed är livskraftigt.

Detta är i grunden ett felaktigt synsätt att se på ett företags värde, inte minst då det gäller företag inom basindustrin. Det bokförda värdet på anläggningstillgångarna säger lite om värdet på ett företag.

Min bedömning är att i de flesta svenska företag inom basindustrin är det verkliga värdet på anläggningarna en bråkdel av det bokförda värdet. Det man istället bör fokusera på är en traditionell kassaflödesvärdering. Det vill säga att man nuvärdesvärderar summan av samtliga framtida utdelningar.

Diskonteringsräntan sätts normalt till riskfri ränta plus en riskpremie. I Northlands fall skulle en diskonteringsränta hamna på minst 10 procent. Vår uppfattning är att en sådan räkneövning inte självklart skulle uppgå till de belopp som rekonstruktören räknar med, snarare tvärtom.

Företaget uppger att verksamheten omedelbart skall dras ner till en nivå som är anpassad till likviditetssituationen, inklusive den kortsiktiga finansieringen på 6 miljoner dollar.

Om begärd kortfristig finansiering inte erhålls kommer ett totalstopp på kapitalinvesteringar att genomföras med fokus på att enbart upprätthålla nuvarande produktion.

Vad detta egentligen innebär är att det kommer att ta längre tid innan gruvan är i full drift med en produktionstakt på cirka 5 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år. I slutändan innebär det att det kommer att ta längre tid för företaget att nå acceptabel lönsamhet.

Nuvarande produktionstakt är cirka 150 000 ton per månad, vilket bör generera bruttointäkter på cirka 150 miljoner kronor per månad.  Som jämförelse kan även nämnas att enbart räntan på obligationslånet uppgår till cirka 25 miljoner kronor per månad.  Till detta kommer övriga produktions- och fraktkostnader, räntor på leverantörsskulderna, väl tilltagna kostnader för ledningen, avskrivningar etc.

Rekonstruktören har dock rätt i att en delförsäljning av tillgångar i princip är omöjlig. Hela kedjan behövs för att kunna driva gruvverksamhet.

Ett alternativ som dock bör stå till buds är att gruvprojektet i Hannukainen i norra Finland avyttras. Fyndigheten består av järn, koppar och guld. En avyttring skulle dock inte lösa de långsiktiga finansieringsproblemen i bolaget.

Northland Resources är ett företag som saknar en tydlig storägare. Den senaste aktieägarlistan visar istället att kunder hos Avanza, Handelsbanken och Nordnet utgör tre av de fyra största ägarna. Detta har medfört att ledning och styrelse med vd Karl-Axel Waplan i spetsen kunnat driva företaget helt efter eget huvud utan att behöva ta hänsyn till aktieägarna.

Ledning och styrelse har även varit mycket generösa mot sig själva då det gäller löner, optionstilldelningar, konsultarvoden etc. För 2011 erhöll de ledande befattningshavarna i företaget totalt 6,5 miljoner dollar i ersättning, varav bland annat kan nämnas 2,5 miljoner dollar i aktiebaserad ersättning 2,9 miljoner löner samt 0,64 miljoner dollar i konsultarvoden.

Däremot har de varit mer försiktiga med att stoppa in egna pengar i företaget. Som exempel kan nämnas att vd Karl-Axel Waplan endast äger drygt 40 000 aktier i bolaget.

Har de då gjort sig förtjänta av sina väl tilltagna ersättningar? Svaret är nej. Ledningen har grovt missbedömt kapitalbehovet samt utmålat framtiden i allt för ljusa färger.

Vad som behövs i ledning och styrelse är personer som förutom gruvdrift även kan räkna och som förstår kapitalmarknadens funktionssätt. Sammantaget har bristen på tillräcklig kompetens kostat aktieägarna mycket stora pengar. Med nuvarande ägarstruktur lär de dock sitta kvar i orubbat bo.

Vad kan vi då förvänta oss framöver? Min bedömning är att obligationsinnehavarna kommer att acceptera en uppgörelse under galgen. Om- och när obligationsägarna ställs inför alternativet att acceptera aktier eller riskera att förlora hela investeringern, kommer man sannolikt acceptera att omvandla fordringarna till aktier.

Kursen kommer i ett sådant scenario att sättas mycket lågt för att få acceptans. Med en konverteringskurs på låt oss säga 40 öre skulle det innebära 6,1 miljarder nya aktier, vilket kan jämföras med nuvarande antalet utestående aktier som uppgår till 514 miljoner. I ett sådant scenario skulle nuvarande aktieägares andel av bolaget falla till 8 procent. En variant som ovanstående skulle definitivt innebära ett massivt utbud av aktier och en rejäl press på aktiekursen.

Ett ytterligare kapitaltillskott i samma storleksordning behövs. Om detta sker i formen av nyemission till samma villkor ökar antalet aktier med ytterligare 6,1 miljarder.

Det är tveksamt om nuvarande aktieägare, som till stor del består av privatpersoner som i de flestafall redan förlorat stora pengar på aktien, är intresserade av att delta fullt ut i en sådan emission.

Då rekonstruktionen fortsätter och inga egentliga beslut framkom vid fredagens möte är situationen oförändrad mot tidigare. En ny finansieringslösning beräknas presenteras före utgången av april månad i år.

Det är viktigt att komma ihåg att det är långt ifrån säkert att en sådan finansieringslösning kommer att kunna uppnås. Räkna därmed med stora svängningar i aktiekursen de kommande månaderna.

Som vi tidigare skrivit är Kaunisvaara-gruvan i sig ett bra, om även misskött, projekt. Järnhalten i malmen uppgår till mer 69 procent, vilket är mycket högt i jämförelse med andra producenter. Northland kommer därmed att få en premie på försäljningspriset jämfört med referenspriset som basers på 62 procents järnhalt. Livslängden av den beräknade järnmalmsreserven är minst 19 år, denna kommer sannolikt att ökas i takt med att ytterligare prospekteringar sker.

Det är dock mycket tveksamt om verksamheten överlever i nuvarande form. Ur ett regionalpolitiskt perspektiv skulle det bästa vara om företaget gick i konkurs och genom detta fick nya ägare, ny ledning och styrelse.

Det nuvarande aktieägarna kan hoppas på är ett bud på samtliga aktier. Detta anser jag som näst intill uteslutet. Som en industriell köpare är det förmånligare att invänta en eventuell konkurs än att förvärva företaget i nuvarande form.

Vad vi kommer att få se de närmaste månaderna är ett chicken-race mellan obligationsinnehavarna, fordringsägarna, potentiellt nya finansiärer, eventuella industriella köpare samt aktieägarna.

Mitt tips är att vi kommer att få se obligationsinnehavarna omvandla sina fordringar till aktier innan en ny finansiär är villig att skjuta in pengar i bolaget.

Hur skall man då förhålla sig till aktien? Aktiekursen kommer sannolikt att svänga mycket kraftigt både upp och ner den närmaste tiden i takt med att nya rykten dyker upp på marknaden.

Att förutse åt vilket håll det kommer att gå är lika meningsfullt som att ge råd om man skall satsa på rött eller svart vid rouletten på casinot.

Vår rekommendation blir fortsatt att undvika aktien tills företagets framtid har klarnat. Med nuvarande förutsättningar är risknivån skyhög. Vad vi har i Northland Resources är en ekvation med alltför många okända variabler för att det överhuvud taget går att räkna på.

För de som äger aktier rekommenderar vi att sälja vid varje uppåtrekyl. För de som i dagsläget inte äger aktier finns ingen som helst anledning att investera i bolaget, det är bättre att först se vad utfallet av pågående rekonstruktion blir och därefter fatta ett investeringsbeslut.