Gustavia Sverige startade hösten 2003. Då hade Sverige och världen gått igenom ett riktigt stålbad efter IT-bubblan som sprack i början av år 2000. Stockholmsbörsen hade gått ned med cirka 65 procent och framtidsutsikterna var nedtrycka. Börsåret inleddes med tre månader av fallande kurser, sedan vände det. Trots en skakig början slutade 2003 med en uppgång på 34 procent.

Gustavia fick en smakstart, många aktier var ordentligt nedtryckta och Ola Gilstring, ensam förvaltare på den tiden, lyckades pricka in några riktigt bra aktier. Börsen fortsatte upp under 2004 och steg med drygt 20 procent. Gustavia som låg rätt placerad steg med över 37 procent, och blev utsedd till årets svenska aktiefond 2004. Vid utgången av året hade fonden ett kapital på drygt 110 miljoner kronor.

Framgångarna fortsatte och 2005 blev Gustavias bästa. Avkastningen slutade på lysande 70 procent, vilket var nästan dubbelt så mycket som Stockholmsbörsen. Kunderna strömmade till och vid slutet av året uppgick fondens kapital till 750 miljoner kronor. Under 2005 anslöt sig också Niklas Tollstén till bolaget som förvaltare tillsammans med Ola Gilstring. Återigen utsågs Gustavia Sverige till årets fond.

"Vi borde ha tagit hem mer av vinsterna från 2005 och inte frestats av att få de sista procentens avkastning", säger Niklas Tollstén.

2006 blev vändningens år. Men det började bra, och fram tills i maj steg fonden med 15 procent. När börsen föll i maj 2006 föll Gustavia kraftigare. Många kunder fick kalla fötter och sålde fondandelar. För att möta uttagen tvingades förvaltarna att sälja likvida aktier, vilka också var de stora bolagen.

När sedan börsen återhämtade sig var det just de stora bolagen som gick bäst. Gustavia Sverige satt med mindre bolag i portföljen och hängde inte med i börsuppgången. Kunderna fortsatte att sälja sina andelar. När 2006 summerades visade det sig att börsen steg 28 procent, men Gustavia endast 12 procent.

2007 gick i samma tecken. Fonden backade drygt 10 procent medan börsen som helhet bara gick ned drygt 2 procent. Denna gång var det styrkan och efterfrågan från Bric-länderna som förvaltarna missade. Under 2007 föll det förvaltade kapitalet med 50 procent till drygt 190 miljoner kronor.

"Vi underskattade kraften i Bric-länderna och missade en del svenska Bric-relaterade aktier, som vi hade sålt av tidigare. Det visade sig dock i efterhand vara rätt, men vi sålde för tidigt", säger Niklas Tollstén.

Under 2008 gick fonden som index och tappade cirka 40 procent i värde. Dock upphörde nettoutflödet och fondförmögenheten slutade på 110 miljoner kronor.

Nu står vi inför 2009. Börsen är utbombad och världen står inför en lågkonjunktur. Vi har en vikande efterfrågan, orderannulleringar samt lagerneddragningar och därmed låg industriproduktion. Det kommer att slå hårt under Q4 och Q1. Samtidigt sänker centralbankerna räntorna och regeringar lanserar stimulans- och räddningspaket på löpande band för att stimulera ekonomin.

Vågar man satsa på börsen, och vågar man satsa på Gustavia Sverige?

"Vår bedömning är att börsen vänder upp senare i år. Uppgången leds av USA och Bric-länderna. Därför är vår strategi att successivt öka vår exponering mot stora cykliska så som Atlas Copco, Sandvik och SKF som har en stor exponering mot de marknaderna. De mindre bolagen har en större exponering mot Europa och kommer komma senare i konjunkturcykeln", säger Niklas Tollstén.

Det som talar för Gustavia Sverige är att marknadsläget är ungefär densamma som när de lyckades som bäst. Fondförmögenheten har också kommit ned till en nivå som är gynnsam för flexibla och snabbfotade förvaltare. Samtidig kan man förvänta sig att förvaltarna har blivit klokare med åren.

Vad som talar emot Gustavia Sverige är att de senaste årens dåliga avkastning kan ha gjort förvaltarna Tollstén och Gilstring rädda och försiktiga så att de inte vågar ta ut svängarna utan blir indexsmygare.

Placera.nu tror

dock mer på det tidigare. Men slår ett slag för riskspridning, varför vi rekommenderar att kombinera Gustavia Sverige med en eller ett par andra Sverigefonder.