Riskaptiten ser ut att återvända bland världens investerare. Bättre konjunktursiffror och positiva uttalanden från USA angående budgetstupet har fått världens aktiemarknader att stiga den senaste tiden.

Hittills har fondspararna varit lite sena att hänga på. Novembersiffrorna från både Avanza och Nordnet visar att de framför allt har valt korta räntefonder. Men i takt med att aktiemarknaden repar mod kommer fondspararna att komma tillbaka.

Det naturliga valet för dem som vill ta mer risk är aktiefonder. Men de aktiva fondförvaltarna är stukade av de senaste årens svängiga marknader som de har haft svårt att navigera på. Det har resulterat i att de passivt förvaltade indexfonderna har vunnit mark.

Baserat på risk och avkastning, som Morningstar använder för att betygsätta fonderna, borde indexfonderna i normalfallet ligga på en trea, på den femgradiga skalan. Nu ligger de svenska indexfonderna i genomsnitt på en fyra. En nackdel med indexfonder är att de just följer index, både upp och ned.

Önskvärt vore att ha en fond som hänger med aktiemarknaden i uppgångarna men skyddar mot stora nedgångar. Det är mycket som talar för att placera.nu har hittat just en sådan fond i hedgefonden, Atlant Sharp. Placera.nu vill vara tydlig med att det inte är frågan om någon lågriskhedgefond utan en högriskhedgefond, och ska ses som ett alternativ till en aktiefond.

Atlant Sharp placerar uteslutande i optioner och terminer baserade på Stockholmsbörsens OMXS30 index, kompletterat med ränteplaceringar. Atlant själva skriver att målet är att över tiden skapa en årlig avkastning på 15 procent i genomsnitt, och att fondens risk ska ligga mellan 15 och 30 procent.

Placera.nu har analyserat fondens resultat sedan 2009, då den nya förvaltningsstrategin infördes, och satt det i relation till Avanza Zero, den bästa svenska indexfonden.

Det ser riktigt bra ut. Den årliga avkastningen ligger på drygt 20 procent, och därmed har avkastningsmålet överträffats. Risken har legat mellan 10 och 15 procent, vilket är lägre än målet. Sammantaget är hög avkastning och en för segementet låg risk bra.

När vi sätter Atlant Sharp i relation till Avanza Zero står den sig kanske ännu bättre. På rullande 36 månader och 24 månader ligger avkastningen konsekvent högre än indexfonden, samtidigt som risken konsekvent har varit lägre. Vad mer kan man önska sig?

På kortare tidsperioder, rullande 12 månader, är överprestationerna inte lika konsekventa. Av de 35 12 månadersperioderna som varit sedan 2009 har Atlant Sharpe stigit mer än Avanza Zero vid 28 tillfällen. Det motsvarar 80 procent. Under 30 perioder har risken varit lägre i Atlant Sharp än i Avanza Zero. Det motsvarar 86 procent.

Det finns inga garantier i Atlants förvaltningsstrategi, vilket också de kortare jämförelseperioderna visar. Men man kan inte säga annat än att den ansvarige förvaltaren, Anders Kullberg, har en väl fungerande strategi.

Den är också konsistent och håller vad den lovar. Under ett kalenderår ska inte fonden falla mer än cirka 10 procent skriver fondbolaget. Under 2010 tabbade börsen cirka 14 procent men Atlant stannade på minus 11 procent.

Den mer kortsiktiga osäkerheten gör att fonden främst passar passiva sparare som har en placeringshorisont på åtminstone några år och som tror på en börsuppgång.

Även om alla avkastningssiffror är efter avgifter, är det just avgifterna som man kan kritisera. Den fasta ligger på 1,5 procent per år, vilket är i det högre spannet jämfört med andra liknande fonder. Utöver det tas en rörlig avgift på 20 procent ut på avkastningen som överstiger SSVX, ett kort svenskt ränteindex.

Man kan argumentera för att den rörliga avgiften baseras på ett för lätt index, framför allt när fonden mer uppträder som en aktiefond än en kort indexfond. Till fondens försvar kan sägas att den använder ett kundorienterat sätt att mäta den prestationsbaserade avgiften.

Det kallas för "evigt high water mark" och betyder att fonden måste komma upp till sin tidigare högsta nivå innan någon avgift tas ut. Den nollställs inte heller som många andra fonder gör. För fondens toppår, 2009 då fonden steg med 70 procent, innebar det att den prestationsbaserade avgiften uteblev. Anledningen var att den hade nått upp till sin tidigare högstanotering. Just nu är det cirka 5 procent värdestegring innan den tidigare högstanoteringen nås.

Placera.nu anser att avgifterna är viktiga, men avkastningen är viktigast. Och vi tror att Anders Kullberg kommer fortsätta att leverera hög avkastning i Atlant Sharp och rekommenderar köp. Men återigen vill vi poängtera att fonden är en högrisk fond och ska ses som ett alternativ till aktiefonder och inte till andra lågriskhedgefonder som vi har rekommenderat tidigare.