"Growhow" knoppades av från kemikaliekoncernen Kemira, och noterades på Helsingforsbörsen, under 2004. Största enskilda ägare är finska staten som äger 30 procent av aktierna. Kemira Growhow sysselsätter 2 500 personer och är, med en försäljning på drygt 11 miljarder kronor, ett av Europas största bolag inom gödsel- och foderfosfatindustrierna. 90 procent av intäkterna kommer från Europa och bolaget är marknadsledare i bland annat Danmark, Finland och Baltländerna. Det gör att EU:s jordbruks och energipolitik har stor påverkan på företaget. Under 2005 föll försäljningen av gödselprodukter i Västeuropa. Förklaringen är till del tuffare EU-regler. Dessutom har jordbrukssektorn minskat sin produktion och priserna på jordbruksprodukter har fallit i Västeuropa. För gödseltillverkarna har detta dock vägts upp av högre produktion i Ryssland och Östeuropa. Att mer av energianvändandet ska komma från biobränslen är ett EU-initiativ som erbjuder en framtidsmöjlighet för Kemira Growhow.

Affärerna görs inom två områden. Dels säljer man konstgödselprodukter till främst jordbrukare, men också till exempelvis privatpersoner som behöver gödsel till trädgårdsskötseln. Och dels tillverkar man bland annat födofosfater till djuruppfödningsindustrin samt nitrogenbaserade kemikalier till en rad andra industrier. En femtedel av intäkterna kommer från den sistnämnda affärsdelen, som också är betydligt mer lönsam. Utöver detta utför Kemira Growhow en lång rad servicetjänster rörande bland annat produktionseffektivitet och miljöhänsyn. Kunderna behöver kunna svara upp mot matindustrins allt tuffare krav och genom den här sortens tjänsteförsäljning kommer man närmare sina kunder, vilket förhoppningsvis ska leda till ökad lönsamhet. En annan väg, som ju norska Yara också har valt att gå, är att man försöker bredda produktutbudet till produkter med högre förädlingsgrad.

Ledningen spår att man kommer att man klara runt ett nollresultat i år. Huvudförklaringen till det svaga resultatet ligger i de höga energipriserna. Skillnaden mot norska Yara är därmed påfallande. Yara har en stor fördel i kraft av sin storlek och dessutom har norrmännen tjänat på sin utlandsexponering och de lägre energikostnaderna. Även om årets resultat är ovanligt svagt för Kemira Growhow, så ser värderingen för hög ut även med mer en normal intjäning. Skuldsättningen är rätt hög och därtill köper Kemira Growhow tillbaka aktier, vilket ju tär ytterligare på finanserna. Det bästa för finländarna är nog att hamna i en större famn. Det är ingen vågad gissning att så sker, men det räcker inte som argument för att äga aktien.

Linus Stockelberg

linus.stockelberg@borsveckan.se