Konecranes har över 50 års erfarenhet av att tillverka och serva olika slags kranar och lyftanordningar. Men det var inte förrän 1996 som bolaget kom att stå på egna ben. Ex-modern Kone, kanske mest känt för sina rulltrappor, hade några år tidigare sålt verksamheten till Industrikapital som därefter noterade Konecranes i Helsingfors. Företaget har sedan dess utmärkt sig genom att växa raskt, både för egen maskin och genom en lång rad företagsköp. I dag är Konecranes en global koncern med över 9000 anställda i 43 länder och cirka 18 miljarder kronor i årsomsättning.

Framgången beror på flera faktorer. En är att Konecranes tidigt valde att bearbeta marknaderna i Östeuropa och Asien. Idag har man stora volymer i Ryssland, Indien och Kina. Cirka 40 procent av omsättningen kommer från så kallade tillväxtländer. Marknaden för kranar har varit stark, särskilt efter 2003. Konecranes är till exempel stora på industrikranar som används inom tillverkande industri och har gynnats av den gigantiska uppbyggnaden av ny tillverkningskapacitet i öst. Företaget har dessutom ett stort produktsortiment för varv, hamnar och logistikanläggningar. Den ökande världshandeln, och då särskilt containerfrakten, har spelat finnarna rakt i händerna.

Samtidigt som marknaden varit stark så framstår Konecranes som ett välskött bolag. Krantillverkarna är i hög utsträckning mindre företag med begränsat utbud men finnarna har byggt upp ett globalt tillverkningsföretag som kan utvinna skalfördelar i produktion och inköp. Produktionsapparaten verkar välsmord vilket bolagets imponerade avkastning vittnar om. Räknat på eget kapital avkastade Konecranes 50 procent i fjol. Bolaget har hittills inte redovisat en rörelseförlust under sina år som börsbolag.

På Helsingforsbörsen har aktien stundtals varit populär och välhandlad. Det finns ingen dominerande huvudägare utan bolaget självt äger mest aktier. Värderingen har ofta varit hög men det senaste halvåret har allt vad tillväxtvärdering heter tagits ur den här aktien. Efter att rullande p/e-tal legat rätt ledigt över 15 de senaste 10 åren så handlas Konecranes nu till under 6 gånger vinsten. Tittar man på bolagets siffror så är det inte mycket som motiverar en sådan sak. Första halvåret växte Konecranes med 17 procent, orderingången steg 25 procent och rörelseresultatet med 50 procent. Som många andra verkstadsbolag rapporterar Kroncranes om problem med kostnadsinflation, särskilt för stål, men än så länge har man lyckas kompensera detta med höjda priser.

Målet är att hålla en rörelsemarginal på 10 procent över en konjunkturcykel. Det har man inte lyckats med tidigare. Sedan 1996 ligger snittmarginalen på 6,7 procent. Men det är möjligt, kanske rentav sannolikt att dagens Konecranes, med större geografisk spridning och en mer vältrimmad produktionsapparat, kan prestera bättre framöver.

Exakt hur cyklist bolaget är återstår nu att se. Lyssnar man på företaget så radar det upp skäl till att en inbromsning i konjunkturen inte ska slå stenhårt. En tredjedel av omsättningen kommer till exempel från mer konjunkturstabil service av kranar (inspektioner, underhåll, reservdelar med mera). Regionen Amerika står för 30 procent av omsättningen och borde vara en ledande indikator på hur en avmattning ser ut. Här faller omsättningen 12 procent men huvudsakligen på grund av dollarn. I fasta valutor var tappet 4 procent vilket inte skrämmer överdrivet mycket. Intäkterna är dessutom spridda över många olika branscher. Den inbromsande byggsektorn är till exempel ingen stor kundgrupp för Konecranes.

Fast det är naturligtvis naivt att tro att Konecranes skulle gå ur en svacka utan blåmärken. Ser vi tillbaka i tiden så föll rörelsevinsten med 63 procent från toppåret 2001 till bottenåret 2003 och det tog fem år innan bolaget satte ett nytt vinstrekord. Skulle det här upprepa sig så finns det nedsida kvar i aktien. Men som många andra bolag känns det som om Konecranes är bättre rustade inför den här lågkonjunkturen än den förra. Sett i ljuset av den låga envärdering och kanske en överskattning av hur cykliskt företaget egentligen är talar mycket för att aktien kan vara en intressant chansning. Risken är hög men vi sätter ett spekulativt köpråd.