CTT Systems är ett genuint tillväxtbolag som har framtiden för sig, men Boeings bekymmer riskerar att också bli CTT:s kortsiktiga bekymmer. Som underleverantör till flygindustrin erbjuder bolaget produkter som angriper problemet med både fukt och brist på fukt i flygplan. Bolaget säljer dels system för att ta bort kondensationsvatten som bildas mellan kabinen och planets ytterkropp.

Problemen med kondenserande fukt i flygplan är välkända. Fuktig luft som träffar den kalla flygplanskroppen blir till vatten som lägger sig i isoleringen. Förutom risker för elsystemen innebär det onödig och bränslekrävande extravikt. När man till slut åtgärdar problemet tvingas flygplanet stå på marken under en längre tid.

Bolagets Zonal Drying tar bort fukten ur luften och förbättrar därmed bränsleekonomin för flygoperatören. Samtidigt är inte luften inne i kabinen tillräckligt fuktig för att passagerarnas slemhinnor ska må bra av flygningen. CTT:s vidareutveckling höjer också luftfuktigheten i kabinen.

2004 kom ett viktigt genombrott för CTT. Fram tills dess hade bolaget förhandlat med och sålt system till enskilda flygbolag och plan som redan var i drift. Nu kom bolagets produkter in som tilläggsval i tillverkaren Boeings prislista.

I dag är CTT:s avfuktning en tilläggsmöjlighet i Boeing 737 och standard i nya Boeing 787. Befuktning är en tilläggsmöjlighet i Airbus A380 och Boeing 787. Därutöver levererar bolaget system till i stort sett alla flygplansmodeller för de operatörer som vill uppgradera sina flygplan. Med tanke på bränsleprisets utveckling är intresset stort.  Just lägre bränsleförbrukning har varit den bärande idén med Boeings senaste 787-modell och Airbus kommande konkurrent A350.

Nästan 20 år efter bolagets tillkomst blev 2012 det kommersiella genombrottsåret. Totalt 99 system levererades varav 51 stycken till Boeing 787. Minst lika lika viktigt för framtiden var en leverans av befuktare och avfuktare till Airbus för att testa systemet i den nya modellen A350 som ska provflygas i år. Fjolårets omsättning steg över 50 procent till 152 miljoner kronor och rörelseresultatet blev positivt, 13 miljoner kronor. Så långt var 2012 en stor framgång.

Efter skatt gav fjolåret ett överskott på 10 miljoner, korrigerat för de skatteeffekter som den sänkta bolagsskatten får på bolagets aktiverade underskottsavdrag. Motsvarande underliggande resultat för 2011 var en förlust på 7 miljoner. Kassaflödet i verksamheten uppgick till 20 miljoner kronor. Orderboken uppgick till 116 miljoner kronor jämfört med 154 miljoner ett år tidigare.

I bokslutet från mitten av februari såg de redovisade vinstsiffrorna således lite svaga ut, framför allt på fjärde kvartalet, till följd av de redovisningstekniska faktorerna.

Molnen på CTT:s himmel hade dock redan dykt upp en månad före bokslutet. Den 7 januari i år ledde överhettning i ett batteri till en brand i en folktom Boeing 787 tillhörande Japan Airlines. Liknande rapporter från andra 787:or följde de följande dagarna. Tio dagar senare var samtliga Boeing 787 som dittills levererats tagna ur trafik och den 18 januari meddelade Boeing att alla leveranser stoppats i väntan på att problemen var lösta.

Boeings stoppade leveranser påverkar CTT. Boeing hade inför stoppet levererat totalt 49 plan av totalt 890 beställda. Boeings skräckscenario är att om planen inte får lyfta snart kommer kunderna att avbeställa flygplan och istället invänta den något mer bränslesnåla A350 som kan vara i luften om ett drygt år. Airbus har i dagsläget 592 beställda plan.

Även om CTT:s system sätts in i många redan flygande modeller är installationer hos tillverkarna den tunga inkomstkällan. För CTT innebär förseningarna av 787 en viss ökad finansiell osäkerhet, trots att leveranserna fortsätter. När planen inte flyger uppstår ingen efterfrågan på reservdelar. Även om systemen erbjuds som tillägg i andra modeller, både hos Boeing och Airbus, finns den viktigaste inkomstkällan som standradutrustning i 787.

Vår bedömning är att CTT har en ljus framtid som underleveratör till flygindustrin. Vi tror att befuktning av kabinluften kommer att bli mer eller mindre standard i första klass och tids nog även i turistklass. Vi tror att av- och befuktning så småningom bli standard i alla nya civilflygplan.

Vi har sett i aktiekursen hur Boeing 787:s batteriproblem lett till stigande likviditetsoro i CTT:s aktie. Blir förseningarna utdragna samtidigt som Airbus nya A350 försenas (förseningar mer regel än undantag i den här branschen) så ökar risken för att CTT behöver ta in nya pengar.Vår bästa gissning, baserad på nyhetsflödet kring Boeing, är emellertid att det inte kommer att behövas eftersom 787 väntas få börja flyga igen inom några månader.

Långsiktigt ser vi höga värden i aktien men det är ansträngda kalkyler för att räkna hem aktien kortsiktigt. Om vi i ett försiktigt scenario antar att den genomsnittliga tillväxttakten fram till 2015 blir måttliga 10 procent så landar vi på en vinst kring 2,50 kronor i slutet av perioden. Med ett optimistiskt antagande att bolaget ska växa i snitt 20 procent per år under samma period kan vi räkna med en vinst väl över 4 kronor 2015.

Som framgår är osäkerheten i prognosmakeriet stort beroende på hur omfattande förseningar man spår inom flygindustrin. För den långsiktige och riskvillige investeraren har oron kring 787:s batterier öppnat ett köptillfälle.

 För den som vill spela lite säkrare avvaktar man att Boeing löser problemen och att flygtesterna med Airbus A350 faller väl ut. Vi tillhör de sistnämnda och sätter därför en neutral rekommendation.