Molnet skulle bli nästa stora sak. Det var vad bland annat Proact, specialiserat på molnbaserad datalagring, hade väntat sig när bolaget under 2011 gjorde en serie förvärv nere på kontinenten. Det har gått siså där.

Det beryktade molnet handlar i princip om att stuva data någonstans på Internet. Välkända tjänster som Gmail eller bildlagringssajten Flickr är exempel på molntjänster. Fördelarna är uppenbara; användaren behöver inte uppdatera, installera, säkerhetskopiera data. Den egna datorn slipper vara lagerlokal utan blir en mer renodlad infrastruktur som leder trafiken. Det sänker kostnaderna.

Det stora frågetecknet är naturligtvis datasäkerheten. För företag som erbjuder molnbaserade informationslösningar, som Proact, blir säkerheten den kanske enskilt viktigaste frågan.  Det fungerar för många företag, men långt ifrån för alla.

I början av 2011 gick Proact på offensiven genom att köpa bolag med verksamhet i Storbritannien, Tjeckien, Slovakien, Nederländerna, Belgien och Spanien. I aktiemarknaden uppfattade man det som ett smart drag i den tjänstesektor som syntes ha så lysande utsikter. Under det svaga börsåret 2011 var Proacts aktie en av de lysande stjärnorna med en uppgång på över 40 procent. Sedan återstod det bara för de förvärvade bolagen att leverera.

2010 omsatte bolaget 1 387 miljoner kronor och presterade en rörelsemarginal på 5,2 procent. Justerat för av- och nedskrivningar låg ebitda-marginalen på 6,8 procent. Tanken med förvärven var att inte bara upprätthålla utan dessutom lyfta lönsamheten samtidigt som intäkterna ökade kraftigt. Det gick inte riktigt som planerat.

Integrationsarbetet har dragit ut på tiden. Under fjolåret steg visserligen omsättningen med 9 procent till 2 433 miljoner kronor men lönsamheten släpar efter. Fjolårets rörelsemarginal uppgick till beskedliga 2,9 procent - klart under de nivåer som gällde 2010 men ändå en förbättring jämfört med 2011.

Utfallet i rörelsen är dock inte fullt så eländigt som det ser ut på pappret. Stora kostnader för avskrivningar, som inte påverkar kassaflödet, har bidragit till att pressa det redovisade resultatet. ebitda-marginalen var under 2012 hyggliga 5,9 procent.

Noterbart är också att när man bryter upp intäkterna på system- och tjänsteförsäljning så är det de senare som växer mest (15 procent under 2012). Intäkter från molntjänster periodiseras över avtalets löptid på normalt tre till fem år. Bolaget har tecknat rejäla avtal på sistone, vilket innebär att vi borde kunna vänta oss en uthålligt god tillväxt i den här delen under en längre tid.

Vi tror att de ekonomiskt oroliga tiderna har bidragit till att många företag, organisationer och myndigheter har legat lågt på it-sidan. Samtidigt finns det pengar att spara på det här området. Om bara stabiliteten i ekonomin återfinner sig bör investeringarna på det här området komma igång. Vi tror att molntjänster kommer att fortsätta visa en god tillväxt men att även försäljning av system som stödjer molntjänster bör kunna förbättras.

Likväl återstår det för Proact att bevisa att man kan rida på de här trenderna. Att aktiemarknaden misstror råder det ingen tvekan om. Sedan luften gick ur den förvärvsdrivna kursuppgången har aktien halverats i värde på 14 månader.

På dagens 82 kronor värderas en försäljningskrona 2012 till 31 öre. Det kan tyckas vara lågt om man tror att bolaget kommer att få upp lönsamheten. Räknat på fjolårets vinst är däremot p/e-talet respektingivande 21. Det kan tyckas vara väl dyrt om bolaget inte lyckas.

Därtill har Proacts gamla nettokassa från 2010 förvandlats till en nettoskuldsättning på 85 miljoner kronor som en följd av de tidigare förvärven. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick dock till 185 miljoner kronor , så nettoskulden är väl ingen huvudvärk att tala om.

Men om vi antar att Proact når i mål med integrationsarbetet och därmed få upp rörelsemarginalen till häradet 5 procent, där de låg före shoppingturen 2011, då börjar vi tala helt andra värderingar.

För att illustrera möjligheterna i bolaget så antar vi att tjänste- och systemdelarna växer lika mycket i år som i fjol. Därtill räknar vi med stillastående administrationskostnader och måttliga ökningar i övriga kostnader. I det läget kan vi blicka ut mot en omsättning på nästan 2,7 miljarder kronor och en rörelsemarginal som nästan når upp till 5 procent. Fortsatta amorteringar sänker räntekostnaderna och vi ignorerar omräkningsdifferenser efter gissningarna på det området är för osäkra.

Med de förutsättningarna kan Proact mycket väl komma upp i en vinst på eller åtminstone nära 10 kronor per aktie. I det här positiva scenariot handlas då aktien till ett p/e-tal på strax över 8 gånger årets prognos. Givet en fortsatt optimistisk syn på tillväxtmöjligheterna de närmaste åren sjunker värderingen snabbt för varje år vi drar ut trenden.

Men det är det positiva scenariot. Det skulle inte förvåna om systemförsäljning förblir trög ett tag till. Sett till den generella efterfrågan gav utfallet under andra halvan av 2012, inte minst sista kvartalet, få indicier på en snar förbättring. I bästa fall låg en stor del av förklaringen i en generellt svag investeringsvilja när konjunkturosäkerheten var som störst. Problemet är att vi inte riktigt kunnat se att Europa har bottnat.

Sammanfattar vi läget har vi visat vilka attraktiva vinstnivåer som ligger i korten om Proact lyckas lyfta lönsamheten som planerat. Den riskvillige köper nu. Men i väntan på tydligare tecken på att det verkligen sker väljer att hålla en neutral rekommendation på aktien.