Rottneros är specialiserat på pappersmassa som tillverkas i olika kvaliteter vid fem relativt små bruk i Sverige och Spanien. Den samlade kapaciteten vid de fyra svenska bruken är cirka 570.000 ton. Huvuddelen, 375.00 ton fördelad på tre bruk,  är mekaniska massakvaliteter (slipmassa och CTMP). Vid hälsingska Vallviks bruk tillverkas knappt 200.000 ton sulfatmassa och i spanska Miranda 150.000 ton sulfatmassa med eukalyptus som vedråvara. Bruken har ungefär lika många anställda som tillverkningskapacitet i tusen ton.   

På grund av stigande priser på råvaror - kemikalier, el och ved - utan tillräcklig och motsvarande prisuppgång för pappersmassan omräknat från dollar till svenska kronor (eller euro) är Rottneros inte lönsamt i år.

Bolaget vinstvarnade i mitten på oktober. Niomånadersrapporten som kom en vecka senare bekräftade att resultatet under det tredje kvartalet blev avsevärt sämre än ifjol. Trots en intäktsökning till 736 Mkr (686) vändes rörelseresultatet till en förlust på ¿82 Mkr (+11) vilken också kan jämföras med ett plus på 22 Mkr under Q1 och 11 Mkr under Q2. Efter skatt blev resultatet ¿60 Mkr (-1). Resultatet är belastat med en avsättning på 10 Mkr för omstruktureringskostnader och det drabbades även av felslagna s.k. säkringsaktiviteter (terminsaffärer).

För niomånadersperioden redovisade Rottneros intäkter om 2.269 Mkr (2.046), ett rörelseresultat på ¿49 Mkr (-34), resultat före skatt om ¿63 Mkr (-44) och efter skatt ¿51 Mkr (-32). Per aktie blev resultatet ¿0,28 kr (-0,18). Koncernens eget kapital uppgick till 1.296 Mkr eller 7,19 kr vid utgången av september och den räntebärande nettoskulden var 374 Mkr.

Rottneros har 180,2 miljoner aktier som till dagskursen 2,88 kr har ett börsvärde på cirka 520 Mkr. Inräknat nettoskulden värderas Rottneros till nästan 900 Mkr. Aktien var nere på 2,50 kr i mitten av november. Uppgången sedan dess överstiger alltså 10 procent. Med det är en klen tröst för vid årsskiftet handlades aktien till 6,55 kr och nedgången sedan dess är cirka 55 procent. Vad Rottneros är värt beror på den framtida intjäningsförmågan. Den är svårbedömd men i skogsindustrin finns från tid till annan möjligheten att göra strukturaffärer som har en annorlunda eller mer komplex logik än framtida intjäningsförmåga för enskilda bruk. Sådana affärer var Rottneros livsluft på 1990-talet.    

StoraEnso gick i slutet på oktober ut med beskedet att tillverkningskapaciteten för tidningspapper och avsalumassa ska dras ned i Finland och Sverige. Norrsundet med 325 anställda och en kapacitet på 300.000 ton sulfatmassa per år ska läggs ned. Det betyder dock inte att bruket är värdelöst. Syftet från StoraEnsos sida är att minska efterfrågan på ved vilket sänker koncernens inköpspriser och det skulle totalt sett bli en bättre affär, enligt StoraEnsos beräkningar, än fortsatt drift. Enligt facket har bruket f.n. en intjäning på 200 Mkr per år. Att Norrsundet inte är värdelöst som fristående företag visar ju också det intresse för att köpa bruket som affärsmannen Lennart Holm visat, som representant för ett franskt riskkapitalbolag.

En nedläggning av Norrsundet, senast i början på 2009 och med syftet att hålla tillbaka vedpriserna, är positivt för Rottneros fyra svenska bruk. Dock framstår det som lite märkligt att lägga ned en större produktionsenhet medan mindre bruk med andra ägare drivs vidare. Rottneros har ingen egen skog och Stora Enso har genom ett finansiellt upplägg (Bergvik Skog) sålt hälften av sin.   

Redan 2006 aviserade Rottneros att Utansjö, norr om Härnösand och med en kapacitet på 160.000 ton, skulle läggas ned. Senare kom beskedet att en flytt av den relativt nya produktionsanläggningen till Sydafrika övervägdes. Hud det blir med dessa frågor återstår fortfarande att se och mycket beror på prisutvecklingen för el och ved i Sverige. Samtidigt kan man notera att en nedläggning av Vallvik kombinerat med en stängning och flytt från Utansjö skulle ta bort en produktionskapacitet på drygt 350.000 ton från Sverige och få större effekt på efterfrågan på ved än StoraEnsos nedläggning av Norrsundet. Huvudsaken för StoraEnso borde vara att kapacitet tas bort. Kanske, som en ren spekulation, finns affärsmöjligheter för Rottneros i nuvarande läge.

Priset på pappersmassa har helt enligt tidigare prognoser fortsatt att stärkas i dollar. Senaste notering, idag, är 850,21 dollar per ton jämfört med 848:78 dollar för en vecka sedan och 730 dollar i början på året. Dollarn stod i 6,85 kr i början på 2007 och den handlas idag, efter en nedgång efter lunch, till 6,38 kr. Omräknat till svenska kronor har massapriset i år stigit från 5.000 kr till 5.425 kr dvs med drygt 8 procent. Den uppgången är alltså inte tillräcklig för tillfredställande lönsamhet och in i 2008 ser branschen ingen ljusning i form av lägre priser då Ryssland inför exportavgifter på virke. Ökad förädling i Ryssland är negativt för tillverkare i Västeuropa. Bakom pessimismen för sektorn ligger också den svaga efterfrågan på i första hand tidningspapper i Europa (och värre i Nordamerika).

Trots att läget och utsikterna på pappers- och massafronten inte ger fog för optimism bedömer vi att det likväl finns hopp. Rottneros hade en rörelsemarginal på 3 procent under det första halvåret i år. Den underliggande lönsamheten ligger på ungefär den nivån, dvs runt 100 Mkr per år,  bedömer vi. Det resultatet belastas med avskrivningar på drygt 150 Mkr. Hålls investeringarna (som ökar i år bl a i syfte att blir mer självförsörjande på el) tillbaka igen är ett fritt kassaflöde på 200 Mkr inte omöjligt att nå. Värdet 900 Mkr (börsvärde och lån) för koncernen är då inte orimligt. Säkert är det dock inte. Ifjol blev kassaflödet 38 Mkr och hittills i år ligger det på samma nivå.

En ny verkställande direktör har utsetts i dagarna. Det är Ole Terland, som har lång erfarenhet från pappers- och massaindustrin med 20 år på SCA. Han tillträder direkt efter årsskiftet och skulle förmodligen inte tagit jobbet om utsikterna var nattsvarta och möjligheter saknades.

Det blir förlust igen på helåret. Utdelningen på 10 öre, dvs 18 Mkr, tror vi dock att man kan räkna med.

Vi höjde rekommendationen

till Öka efter halvårsrapporten och upprepade den rekommendationen i början på oktober i samband med tidigare vd:s avgång. Felaktigt, som det visat sig, i båda fallen. Vi bedömer nu att niomånadersrapporten, som var usel, tryckt ned aktien för långt och vi upprepar rekommendationen Öka på 3-6 månaders sikt. Trots till synes låg kurs får aktiens risk betraktas som relativt hög.