Fjärde kvartalets oväntat svaga orderingång, framför allt på gruv- och anläggningssidan, hade pressat förväntningarna på årets första kvartalsrapport.

Därtill sänkte ledningen de operativa ambitionerna något när det gamla tillväxtmålet att växa organiskt med 8 procent årligen justerades till att växa lika mycket inklusive förvärv. Det tolkades allmänt som att Sandvik försökte prata ned förväntningarna på framtiden.

För årets första kvartal visade istället bolaget den starkaste orderingången hittills i bolagets historia. Intäkterna steg 10 procent och efterfrågebilden var hygglig i Europa, stark i Nord- och Sydamerika men splittrad i Asien.

Tittar man på de olika affärsområden som skapats efter koncernens stora omroganisation kan man konstatera att den största enheten Mining, maskiner och utrustning till gruvindustrin, imponerade mest. Omsättningen steg 22 procent under kvartalet samtidigt som orderingången steg 43 procent. Rörelsemarginalen klättrade från 17,0 till 17,3 procent.

Sannolikt har ändå lönsamheten hållits tillbaka något av omorganisationen av affärsområdet. Nyligen drogs en jätteorder in på 1,6 miljarder kronor, men rensat för den var fortfarande orderingången hög.  Mining står för 35 procent av koncernens omsättning.

Machining solutions, de klassiska skärande verktygen som svarar för 31 procent av koncernens omsättning, ökade orderingång och fakturering organiskt med 7 respektive 9 procent. Stark efterfrågan i Nordamerika och Europa bidrog till att rörelsemarginalen steg från 22,4 procent till 24,6 procent.

Materials Tehnology, som tillverkar exklusiva produkter i specialstål och legeringar, tappade 2 procent i omsättning under kvartalet. Orderingången föll mer till följd av svag efterfrågan från exempelvis konsument- och elektronikindustrin.

Construction, anläggningsutrustning, lyfte visserligen rörelseresultatet betydligt jämfört med första kvartalet i fjol. Men det var från en låg nivå och affärsområdet som separerats från mining-delen har mycket effektiviseringsarbete kvar att göra. Affärsområdet Venture, samlingen av mer eller mindre affärsopportunistiska separata bolag ökade rörelsemarginalen till 17,6 procent.

Sandvik är i hög grad ett spel på världskonjunkturen och den kinesiska efterfrågan. Visserligen är den direkta exponeringen mot solens rike tämligen låg och Kina svarar bara för 7 procent av försäljningen. USA, Tyskland, Australien, Sydafrika och Brasilien står för tillsammans 40 procent av omsättningen.

Däremot är industrikunderna i dessa länder, inte minst gruvnäringen, i hög grad beroende av den kinesiska efterfrågan. För närvarande pågår en världsomfattande  investeringsvåg i effektiviseringar och nyöppningar av gruvor som ett svar på kinesisk efterfrågan och höga metallpriser.

Kunderna har en inbyggd tröghet eftersom det är långa, kapitalintensiva och tungrodda projekteringscykler vilket talar för en fortsatt stark marknad för Sandvik så länge det inte kommer övertygande tecken på en kinesisk hårdlandning. Därför är vi inte överdrivet oroliga för att det blir ett snabbt slut på festen, även om Sandvik konstaterar att den kinesiska efterfrågebilden är splittrad.

För Sandviks del kan vi konstera att bolaget hade en större lönsamhetssvacka än konkurrenter som Atlas Copco när världsekonomin darrade som mest för några år sedan. De mer snabbfotade bolagen klarade sig genom 2009 års stålbad bättre och har återvänt snabbare till högmarginaltrakter.

Häri ligger tjusningen i Sandvik. Som vi konstaterade i samband med SKFs kvartalsrapport har de tidigare problemen lett till att aktien har underpresterat mot de stora verkstadskollegorna "och om ledningen får upp tempot dväljs en större potential i framtida marginalutveckling jämfört med SKF och Atlas Copco".

Prognoserna visar att i Atlas Copco och SKF spår analytikerna en betydligt lägre ökningstakt i framtida lönsamhet än i Sandvik.

Inför kvartalsrapporten låg Sandviks p/e-talsvärdering nära botten i det historiska intervallet, vilket antydde höggradig skepsis mot företagets förmåga att leverera ett lyft. Databasen Factset visade att aktiemarknaden visserligen räknade med att Sandvik ska återvända till fornstora dagars rörelsemarginaler på nästan 17 procent men att det skulle dröja ett antal år.

Den färska kvartalsrapporten (15,4 procents rörelsemarginal) tyder på att aktiemarknaden har överskattat problemen med att få fart på den nya organisationen. Även om vi är lite försiktiga till konjunkturen efter att makrosignalerna blivit allt mer dimmiga under våren, så ser vi ändå ytterligare potential uppåt för Sandviks aktie som följd av en motiverad omvärdering i synen på bolaget.

Sandvik har varit något av verkstadssektorns hackkyckling. Aktien har handlats till lägre multiplar på sina konsensusprognoser än de större branschkollegorna. Vi räknar med att rapporten ska leda till uppjusteringar av vinstprognoserna. Därtill ser vi goda möjligheter till att rapporten simultant leder till sänkt riskpremie i aktien, vilket talar för en högre värdering av resultatprognoserna, så kallad multipelexpansion.

Inför rapporten låg konsensusprognosen för 2012 på 7,30 kronor per aktie och för nästa år 8,40 kronor. Räknat på aktiekursen innan kvartalssiffran presenterades värderades då Sandvik till 12,7 gånger årets vinstprognos och 11,0 gånger nästa års vinstprognos.

Efter kursuppgången som följde på rapporten handlas aktien till 14,2 gånger årets vinstprognos och 12,3 gånger 2013 - vid oförändrade prognoser.

Det är inte högt jämfört med närmast jämförbara branschkollegor. Tar vi tillväxten och marginalutvecklingen i beaktande kan vi dessutom laborera med en vinstprognos på uppåt 8,00 kronor i år och 9,00-9,50 kronor 2013. I det läget sjunker p/e-talet för 2013 tillbaka  till det utgångsläge vi hade före rapporten.

Kvartalsrapporten talar för att Sandviks aktie ska utvecklas bättre än de närmaste branschkollegorna den närmaste tiden. Fortfarande är konjunkturrisken hög, men vi väljer att lyfta rekommendationen från neutral till Köp.