Sentia (79 NOK) är en norsk byggkoncern bildad 2024 genom en omstrukturering av Ratos byggportfölj. Aktien noterades på Oslo Börs juni 2025 (teckningskurs 50 NOK). Koncernen är den sjätte största byggaren i Norge och Sverige sammantaget, med fokus på projekt som sjukhus, skolor, försvarsbyggnader, hotell och kontor.

Bolaget rapporterar i två segment. HENT (norsk verksamhet, grundad 1980, huvudkontor Trondheim) och Sentia Sweden. Av omsättningen 2025 kom 80% från HENT och 20% från Sentia Sweden. Enligt senaste årsredovisningen kom 64% av intäkterna från offentliga kunder, resten från privata bolag.

Ratos är största ägare med cirka 40% av aktierna (efter att ha sålt ned från 72% vid noteringen), följt av VD Jan Jahren med 12% (ca 960 MNOK). Övriga större ägare är institutioner som DNB Asset Management (6,5%), Arctic Asset Management (3,3%) och Folketrygdfondet (1,2%).

Intäktsmodell med låg risk

Sentias affärsmodell har ett fokus på så kallad partnering och samverkansentreprenad. Istället för att delta i anbudstävlingar med fast pris, där entreprenören bär hela risken för materialinflation och ränteökningar, involveras Sentia i ett tidigt skede av projektet tillsammans med kunden. Tillsammans ritar, planerar och budgeterar parterna byggnaden innan det slutgiltiga kontraktet signeras.

Intäktsmodellen bygger på löpande räkning med ett överenskommet vinstpåslag, ofta kombinerat med incitamentsavtal där eventuella budgetbesparingar delas mellan parterna. Bolaget fokuserar på stora och komplexa samhällsfastigheter och kontor för både offentliga och stora privata aktörer.

Verksamheten är kapitalsnål. Eftersom Sentia får betalt från kunderna i förskott eller löpande under projektets gång, kan bolaget ha ett permanent negativt rörelsekapital. Tillväxt kräver därmed inget kapital, utan genererar istället likviditet. Det starka kassaflödet från den löpande verksamheten, som uppgick till 1 015 MNOK under 2025, tycker vi bekräftar den finansiella styrkan i modellen.

5% rörelsemarginal

Att Sentias partneringfokus fungerar i praktiken blir tydligt vid en granskning av den historiska utvecklingen under de senaste fem åren. Den genomsnittliga årliga tillväxten under perioden 2021 till 2025 uppgår till cirka 5%, trots en svacka i den allmänna byggkonjunkturen under 2023 och 2024.

Den genomsnittliga rörelsemarginalen har under samma femårsperiod legat på stabila 4,6%. Exkluderar vi det svaga 2022 var marginalen 5,2%.

Sentias förmåga att hålla marginalerna uppe i sämre tider beror på att samverkansprojekten skyddar mot de stora projektförluster som kan drabba byggbolag med fastprisavtal.

Sentia kommunicerade i samband med IPO:n fem långsiktiga finansiella mål. Dessa anges i tabellen nedan liksom utfallet för helåret 2025.

Fyra av fem mål är uppnådda och det femte (tillväxtmålet) är på god väg. För att nå 15 mdr NOK till 2030 krävs cirka 5% årlig tillväxt från 2025. Med en orderbok på 18,1 mdr NOK och en marknad som går helt okej är det sannolikt att Sentia når omsättningsmålet.

Tudelat i segmenten

HENT i Norge är den klart viktigaste delen i koncernen och driver samtliga tio pågående projekt över en miljard kronor. Ebit-marginalen har pendlat kring 6-7% under de senaste åren.

Sentia Sweden består av tre bolag: Vestia, SSEA och Kiruna Målbygg. Respektive företag drivs separat under eget varumärke med cirka 150 anställda vardera, var fördelat på fem kontor. Verksamheten är mer fragmenterad än inom HENT och projekten är mindre. Marginalen ligger 2 till 3 procentenheter under HENT, drivet av högre andel så kallade "cost plus"-kontrakt.

Ett cost plus-kontrakt innebär att beställaren betalar entreprenörens faktiska kostnader plus ett påslag. Risken är låg eftersom kostnadsökningar läggs på kunden, men marginalen är samtidigt låst nära påslaget. Det tror vi förklarar varför den svenska delen trots en bra orderingång hamnar på en något lägre rörelsemarginal än den norska delen. Redovisningsmässigt behandlar Sentia dessa cost plus-avtal som partneringavtal.

Utsikterna framåt

Det som gör Sentia till ett intressant bolag just nu är kombinationen av en stark orderbok och en katalysator för tillväxt i den svenska verksamheten.

Vid utgången av det första kvartalet 2026 uppgick koncernens orderbok till 18,3 miljarder NOK, vilket motsvarar ungefär 1,5 års produktion. Orderingången i första kvartalet 2026 uppgick till 3 686 MNOK, motsvarande 115% av kvartalets omsättning, vilket pekar på en god tillväxt under de kommande åren.

En viktig katalysator framöver är den pågående vändningen i Sverige. Under det första kvartalet 2026 växte Sentia Sweden med hela 35% jämfört med samma period föregående år, och orderboken i Sverige ökade med 23% under kvartalet. Skalbarheten i rörelsen är låg så vinstökningen sker parallellt med intäktsökningen.

Prognos och värdering

I våra prognoser för åren 2026 till 2028 räknar vi med en omsättningstillväxt på 4 till 6% per år, vilket är i linje med historiska snitt och konsensusprognoser enligt Factset.

Vi antar att rörelsemarginalen gradvis stärks från 4,9% under 2025 till 5,0% 2028, delvis understött av förbättrad lönsamhet i Sverige.

Baserat på bolagets stabila affärsmodell med låg projektrisk och en hög andel offentliga kunder, samt värderingen av de norska peer-bolagen, är ett rimligt P/E-tal för Sentia 14x. Det ger en uppsida från dagens värdering på ca 10%.

Genom att arbeta med samverkansprojekt har Sentia mer förutsägbara intäkter än traditionella byggbolag som använder fast pris. Det motiverar en högre värdering.

Slutsats

Sentia är ett välskött bolag med en intäktsmodell som dämpar projektrisken, en orderbok som ger goda utsikter inför 2026 och 2027, samt en balansräkning som finansierar både hög utdelning och eventuella förvärv. Just förvärv nämns dock bara kortfattat i årsredovisningen som en del av strategin. Bolaget har lagt nästan allt fokus på utdelningar i sin kapitalallokering under de senaste åren.

Direktavkastningen på 7% är attraktiv för den som gillar utdelningar, och bolaget når fyra av fem finansiella mål redan första året på börsen.

Afv satte rådet att teckna IPO:n när det begav sig i fjol och upprepade sedan ett köpråd. Det som saknas för ett nytt köpråd är bevis på att Sentia Sweden faktiskt kan höja marginalen när volymtillväxten mognar. Lyckas det tar koncernen sig över 5%-målet och multipeln kan motivera en uppvärdering. Misslyckas det fastnar koncernmarginalen runt 5% och det blir svårare för bolaget att växa vinsten. I dagsläget ser vi inte att värderingen lämnar mycket uppsida kommande åren.

Till detta kommer Ratos kvarvarande 40%, där det råder viss osäkerhet hur de kommer agera med innehavet på sikt. Sammantaget blir rådet neutralt.