Volymerna sjönk 0,8 procent under första kvartalet vilket var mindre än befarat. Tittar man på försäljningen, som ökade med totalt 1 procent om man korrigerar för valutaeffekter, kan man notera att nedgången i Europa inte blev värre än 1 procent.

Givet SKF-ledningens egen tämligen dystra bild av Europa i den förra kvartalsrapporten var utfallet oväntat bra och visar att industrikonjunkturen håller sig uppe trots statsskuldoron i Sydeuropa.  

Nordamerika ökade med 15 procent  och Latinamerika med 11 procent.  På den för börssentimentet så viktiga asiatiska marknaden sjönk försäljningen med 8 procent.

Jämför man första kvartalets rapport med bokslutet är stämningen helt klart ljusare. Försäljningen i andra kvartalet väntas bli lite högre jämfört med både första kvartalet i år och motsvarande kvartal i fjol och en återhämtning väntas i Asien.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är en trend vi talar om ¿ inte något superkonjunkturscenario. Tillverkningsnivån beskrivs som "påtagligt" lägre än under första kvartalet föregående år men sekventiellt väntas den stiga under andra kvartalet.

Effekten av en låg tillverkningsnivå och en försäljning som inte packar ihop blir ett stärkt kassaflöde. När nu bolaget höjer tillverkningsnivån kan vi vänta oss stigande lagernivåer och ett kassaflöde som trendar nedåt. 

På affärsområdesnivå räknar bolaget med förbättringar inom alla tre delarna Automotive, Strategic Industries och Regional Sales and Service. Automotive var klart bättre än det pressade fjärde kvartalet, men negativ organisk tillväxt och en rörelsemarginal på 4,3 procent är fortfarande långt under vad det kan prestera.  

Tittar man djupare ned i koncernens bedömning av de olika kundsegmenten så väntas lastbilsmarknaden (5 procent av koncernens omsättning) utvecklas sidledes medan personbilssidan (10 procent) väntas förbättras. Det är inom segmenten järnväg och flygindustri, som tillsammans svarar för 9 procent av omsättningen som SKF ser den starkaste utvecklingen när vi går framåt.

Strategic Industries (säljer mot exempelvis flyg, järnväg, tunga fordon och industriella drivsystem) levererade en god tillväxt på 2,5 procent organiskt men rörelsemarginal på 12,0 procent, vilket är en låg nivå jämfört med historiken. Här var det Asien som sviktade under kvartalet, men ledningen är som sagt mer optimistisk framåt.

Regional Sales and Service (exempelvis metall, massa, gruvor, marin) växte med 3 procent organiskt jämfört med första kvartalet i fjol och gjorde en rörelsemarginal på 12,0 procent. Den panamerikanska kontinenten står för drivet under det senaste kvartalet.

Summerat på koncernnivå kom SKF upp i en rörelsemarginal på 12,6 procent under årets första kvartal. Det var under prognoserna, men avvikelsen förklaras av den högre försäljningen och höga inslaget av försäljning ur varulagret i förhållande till vinstutfallet.

Betänker man att det här är något slags lågkonjunkturkvartal som rapporterats måste man konstatera att det är bra jobbat och att det ¿ givet ledningens mer positiva framtidsbild ¿ finns mer att hämta under återstoden av året.

Förväntningarna före rapporten var att SKF når en rörelsemarginal på 13,8 procent på helåret och 14,7 procent 2013 vilket, om prognosen infrias, skulle vara nytt marginalrekord. Av det scenariot kan man få bilden att det är en mycket mild konjunktursvacka vi genomlider. Verkligen är nog snarare att det är ett mycket, mycket effektivt företag som hanterar svängningarna väl.

Den här kvartalsrapporten kommer inte bara leda till något högre prognoser från analytikernas sida utan även bidra till att analytiker och aktiemarknad känner sig mer komfortabla med bolaget och medvetet eller omedvetet kan ta ned riskpremien. Det kommer att spilla över på snarlika verkstadsjättar som Atlas Copco och Sandvik.

Testet på styrkan i den försiktiga optimismen blir hur de aviserade prishöjningarna tas emot. För att kompensera sig för högre råvarukostnader har SKF aviserat prishöjningar kring 4 procent i Europa och i USA från halvårssiftet. En annan viktig pusselbit är hur efterfrågan i Kina utvecklas. Den är i hög grad beroende av politiska beslut, vars orsakskedja inte alltid är enkel att följa.

Om vi räknar på ett scenario där prognosen för andra kvartalet håller i sig året ut kommer marginalen att återhämta sig från första kvartalets låga nivå vilket parat med en lite bättre omsättning kan resultera i ett resultat kring 13 kronor per aktie i år. I det läget handlas SKF B till p/e 12,8. Det är varken billigt eller dyrt i relation till hur aktien handlats de senaste åren på närmaste prognosen.

Med en ytterligare marginalförbättring som analytikerna räknar med och en fortsatt intäktsökning 2013 kan vi kanske blicka mot en vinst på 15 kronor per aktie 2013. Då handlas aktien på ett p/e-tal på 11,1 gånger nästa års prognos. Även det är i mitten av det värderingsintervall företaget haft.

Den som är sugen på att spela det bättre sentimentet i verkstad ska kanske istället titta närmare på Sandvik.  Bolagets problem har lett till att aktien har underpresterat mot branschkollegorna. Om ledningen får upp tempot dväljs en större potential i framtida marginalutveckling jämfört med SKF och Atlas Copco samtidigt som p/e-talsvärderingen ligger nära botten i det historiska intervallet.

Men det är ett lite mer riskfyllt bet och för att ta det säkra före det osäkra ska man kanske först se hur första kvartalet utvecklade sig i nästa veckas rapport.

Återvänder vi till SKF så var kvartalsrapporten ett bra steg i rätt riktning för såväl företaget som för branschen. Det lockar att höja den tidigare neutrala rekommendationen men fortfarande framstår aktien som hyggligt korrekt värderad.