Stor risk i A-com

Reklam- och marknadsföringskoncernen A-Com har en tveksam affärsmodell. Vi ser ingen anledning till varför man ska köpa aktien i dagsläget.


24 november, 2008

A-Com är en nordisk koncern inriktad på reklam- och marknadsföringstjänster, som består av 14 rörelsedrivna specialistbolag med tillsammans 350 anställda. Målet är att bli ledande i Norden inom digital marknadsföring.

Affärsmodellen går ut på att A-coms aktieägare delar ägandet av koncernbolagen tillsammans med dess nyckelpersoner. Fem av företagen äger koncernen till 100 procent och resten till mellan 50-85 procent. Grundtanken är att dessa nyckelpersoner ska slippa ägna sig åt administrativa arbetsuppgifter, men även att de delägda företagen ska generera kunder åt varandra.

Bolagen ägs oftast i kommanditbolagsform och A-Com är så kallad komplementär, vilket innebär att Stockholmsföretaget bär eventuella förluster i dotterbolagen fullt ut. Detta har satt ytterligare press på de redan svaga resultaten de senaste åren.

Den främsta anledningen till att man har en sådan affärsmodell är att det ofta är en fördel att vara liten och nischad för att kunna bygga kundrelationer i reklambranschen. Samtidigt styrs många av de mindre reklambolagen av enskilda nyckelpersoner som är avgörande för bolagets förmåga att kamma hem affärer. Nu hävdar visserligen A-com att koncernbolagen inte är lika personberoende, men grundstrukturen, med hälftenägda bolag i de fall där enskilda individer är avgörande för affärerna, kommer man att behålla.

Affärsmodellen innebär att koncernens aktieägare bär en oproportionerligt stor del av riskerna. Det är också den främsta orsaken till att bolaget historiskt sett handlats med en rejäl rabatt, utöver den sedvanliga konglomeratrabatten. När ett dotterbolag går med förlust är det A-Com som tar hela smällen. När samma bolag visar svarta siffror har A-Com bara rätt till vinsten i proportion till sin ägarandel.

Under de första nio månaderna i år omsatte A-Com 615 Mkr varav drygt 70 procent kom från Sverige, resten från Norge. 392 Mkr av dessa var inköp åt kundens räkning och kvar blev 223 Mkr som rena byråintäkter. Personalkostnader drog 164 Mkr och övriga externa kostnader knappt 50 Mkr, vilket gav ett rörelseresultat på 8,6 Mkr. Under samma period ifjol uppgick byråintäkterna till 170 Mkr och rörelseresultatet till 9,4 Mkr.

Ökningen i byråintäkter på 31 procent är främst hänförligt till fjolårets förvärv av norska Spits och minskningen i resultatet är en konsekvens av periodiseringseffekter i den norska rörelsen. Resultatet per aktie, efter utspädning, uppgick till -0,6 kronor per den sista september.

Verksamheten får anses vara konjunkturkänsligt och kunderna är rätt snabba på att spara in på reklam och PR när tiderna försämras. Men hittills i år har medieinvesteringarna i både Sverige och Norge ökat, enligt oberoende branschorganisationer. I Sverige uppgick medieinvesteringarna till drygt 23 miljarder kronor under årets första nio månader, vilket är en tillväxt på 3,7 procent. I Norge är motsvarande siffra 15,3 miljarder kronor, också det en tillväxt på knappt 1,5 procent. Prognosen för 2009 pekar dock på en nolltillväxt i Sverige och -1,5 procent i Norge. Det kommer alltså bli värre innan det blir bättre.

Och de allt dystrare marknadsutsikterna har lett till att ledningen skjutit upp målet om att nå en byråintäkt på en miljard kronor från 2010 till 2013. Vi anser att aktieägare som funderat på att köpa aktien också bör skjuta upp beslutet, åtminstone ett år fram i tiden. Avvakta, med andra ord.

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån