Dannemora Mineral bildades 2005 med avsikt att återstarta den gamla anrika Dannemoragruvan i Östhammars kommun som SSAB stängde 1992 på grund av låg lönsamhet.  

Bolaget handlas på First North och har ett börsvärde på cirka 720 Mkr. Dannemora Minerals huvudägare är bolagets grundare, entreprenörerna Lennart Falk och Nils Bernhard. Båda har en ägarandel på cirka 11 procent av kapitalet och 33,5 procent av rösterna i bolaget. Vd för Dannemora är Staffan Bennerdt som tidigare under flera år var finanschef på Boliden och även har varit finanschef på NCC.

Dannemoras aktie har stigit med 25 procent sedan årsskiftet, dels tack vare stigande priser på järnmalm och dels på förväntningar om att bolaget snart ska kunna säkra bankfinansiering för att starta bygget av bland annat ett nytt anrikningsverk vid gruvan.

Enligt nuvarande plan ska Dannemora starta utvinningen av järnmalm från gruvan under det första halvåret 2012. Förutsättningen för det är att Dannemora under det första kvartalet i år skriver leveranskontrakt med 2-3 stålproducenter i Europa. Leveranskontrakten är nödvändiga för att Dannemora ska få banklån.  Efter att produktionen inleds bedöms det dröja 12 månader tills att gruvan når maxkapaciteten på 1,5 miljoner ton järnmalmsprodukter per år.  Med den produktionstakten räcker nuvarande malmreserver vid Dannemoragruvan i 13 år men bolaget har goda förhoppningar om att med tillskott av ytterligare reserver förlänga livslängden.

När nya gruvor startar finns en betydande risk för att oväntade problem ska försämra det ekonomiska utfallet, denna risk gäller dock inte för Dannemoragruvan eftersom kunskaperna om malmens egenskaper är goda från när gruvan tidigare var i drift.

De totala investeringarna för att starta Dannemora-gruvan beräknas uppgå till cirka 830 Mkr kronor. Av detta är 130 Mkr redan investerat. För att finansiera den resterande delen är planen att ta ett banklån på 600 Mkr samt göra en ytterligare nyemission.

Utifrån våra samtal med Dannemoras ledning bedömer vi att storleken på nyemissionen blir mellan 150 och 200 Mkr. Det skulle allt annat lika innebära en utspädning på mellan 20 och 30 procent för befintliga ägare som inte deltar i emissionen.

Om Dannemora gör en nyemission under den närmaste tiden blir den initiala kursreaktionen troligen negativ men det är inget man som långsiktig investerare behöver bekymra sig för. Rimligen bör aktien fort vända upp igen och stiga betydligt eftersom nyemissionen är en bekräftelse på att finansieringen av gruvan är klar vilket långsiktigt är mycket positiv för aktien. Både Nordic Mines och Northland Resources aktier har utvecklats enligt ovan beskrivna mönster efter sina nyemissioner som gjordes före årsskiftet.  Det är viktigt att skilja emellan nyemissioner som görs för offensiva satsningar och nyemissioner som görs för att täcka svarta hål i balansräkningen.

Ur ett riskperspektiv är det en nackdel för Dannemora och andra järnmalmsproducenter att det inte går att säkra framtida försäljning av järnmalm. Därmed är järnmalmsbolagen betydligt mer känsliga för konjunkturssvängningar jämfört med till exempel guldbolag som kan prissäkra sina leveranser för flera år framåt i tiden.

Men i nuläget ska järnmalmsproducenterna definitivt inte klaga på prisnivån på järnmalm. Tack vare hög efterfrågan från utvecklingsländer stiger priset snabbt. Sedan i början av november har priset på järnmalm stigit med cirka 20 procent vilket gör att ett ton standardmalm nu kostar emellan 160 och 170 dollar. Det rådande underskottet på järnmalm bedöms finnas kvar flera år framöver.

Den järnmalm som Dannemora ska sälja har en lägre järnhalt jämfört med standardmalm och säljs därför till en rabatt. I nuvarande prisläge är ett rimligt antagande att ett ton järnmalm från Dannemoragruvan skulle kosta runt 110 dollar per ton.

Om man beaktar den förväntade tillväxten i efterfrågan från utvecklingsländerna och den svaga ökningen av utbudet på järnmalm blir slutsatsen att priset på järnmalm mycket väl kan fortsätta stiga under de kommande åren. I våra estimat har vi dock valt att vara något defensiva och räknar med att Dannemora får sälja sin järnmalm för 100 dollar per ton. Med det priset ska bolaget vid full produktion på 1,5 miljoner ton kunna nå en omsättning på 950 mkr.

Förlitar man sig på bolagets guidning om att enhetskostnaden (cash cost) ska ligga på 35 dollar per ton leder det i våra kalkyler till att Dannemora med nuvarande antal aktier ska tjäna närmare 29 kronor per aktie vid full produktion. Om man uppskattar att det blir en utspädning på 25 procent i den kommande nyemissionen så sjunker vinsten per aktie till cirka 23 kronor.

Med dagens kurs betyder det att Dannemora handlas för cirka 3 gånger förväntad vinst för 2013. Det är första året som produktionen ska nå maximal kapacitet.  Om Dannemora uppskattningsvis hinner sälja 500 000 ton järnmalm under 2012 borde vinsten per aktie för året stanna på cirka 4-5 kronor per aktie efter utspädning.

Dannemoras värdering är uppenbart låg och vi förväntar oss att bolaget värderas upp substantiellt när finansieringen av gruvan är helt klart. Investeringsbeslutet helt avgörande för både bolagets och aktiens framtid och ger därför en tydlig kurseffekt trots att det är väntat och till viss del redan är inprisat i aktiekursen. I nuvarande starka marknadsklimat har det visat sig mest attraktivt att äga gruvbolag, som ska starta sitt första projekt, under perioden från att investerings-/finansieringsbeslut tas fram till att produktionen startar.

Dannemora kan endera dagen skicka ut ett pressmeddelande om att bankfinansieringen är klar. Men det kan också dröja någon månad. Enligt vad Börsveckan erfar satt Dannemoras styrelse i ett möte vid denna tidnings pressläggning i torsdags kväll. 

Mardrömsscenariot och en risk som man trots allt ska beakta är att finansieringen av projektet försenas eller att något annat oväntat problem uppstår. Vi ser dock den risken som liten. Med nuvarande höga priser på järnmalm ser kalkylerna så lovande ut att Dannemorna varken kan misslyckas med att få tag finansiering eller kunder.

Ett ytterligare skäl till att köpa Dannemoras aktie är att den ger en hedge mot en ökad global inflation. På grund av stigande priser på kol och järnmalm har stålpriset rusat med över 30 procent på två månader. Eftersom stål är det klart viktigaste råmaterialet i de flesta dagligvaror har det lett en tilltagande inflationsoro den senaste tiden.

---

Den här analysen publicerades ursprungligen i tidningen Börsveckan, nummer 4 den 24 januari 2011. Är du intresserad av att prenumerera på Börsveckan, klicka här.