Danska Vestas är en världsledande tillverkare av vindkraftverk. Koncernens 12 300 anställda sålde i fjol för 35 miljarder kronor. Halva försäljningen kommer från Europa medan USA och Asien delar på resten.

Världens samtliga vindkraftverk har en effekt på 74 gigawatt (GW). 1 GW motsvaras av 1000 MW (megawatt). Det kan jämföras med kärnkraftsreaktorer som normalt har en effekt på 0,5-1 GW. Av den samlade vindkraftseffekten har Vestas levererat 25 GW vilket ger en ackumulerad marknadsandel på 33 procent. Räknat på fjolårets världsmarknad på 15 GW var Vestas marknadsandel 28 procent.

Framtiden för vindkraft ser mycket ljus ut. Nyligen enades EU om att 20 procent av all producerad energi ska komma från förnyelsebara källor till år 2020. Även USA, som vill minska oljeberoendet, satsar på att öka andelen vindkraft. I södra Kalifornien byggs världens största vindkraftspark - Alta Wind Energy Center ¿ med stöd av guvernör Arnold Schwarzenegger. Det blir 750 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 1,5 GW som beräknas täcka energibehovet för en miljon hushåll.

Även Indien och Kina bygger vindkraftverk och Kina räknar med att öka den totala vindkraftseffekten till 30 GW år 2020 från förra årets 2 GW.

Förutom miljöaspekten beror den snabba tillväxten på att vindkraften utvecklats från att enbart vara en alternativ energikälla till att vara ett, på egna meriter, lönsamt alternativ. Vestas beskriver utvecklingen som att ha gått från ¿väderkvarnsromantik¿ till ett högteknologiskt och sofistikerat alternativ. Utvecklingen har lockat till sig globala aktörer både på leverantörs- och kundsidan, vilket gör att marknadsklimatet hårdnat betydligt.

Vestas huvudkonkurrenter är tyska RePower, General Electric, Winwind och Siemens samt ett antal mindre leverantörer. Plus alla framtida konkurrenter. Bland annat har franska Alstom planer på förvärv inom miljövänlig energi.

Något som ytterligare eldat på intresset är en pågående budstrid om RePower mellan franska kärnteknikbolaget Areva och indiska Suzlon.

I år når Vestas marginaler runt 8 procent, men så sent som 2005 gick man back på grund av garantiåtaganden och förlust av stora amerikanska order. Under flera år kämpade koncernen med stora kvalitets-, garanti- och leveransproblem.

Åren 2000-2005 blev Vestas kunder mer och mer missnöjda för varje år. Vid 2006 års kundundersökning visades en liten förbättring.En förklaring till problemen var att produktionstakten höjdes allt för snabbt. Det försöker Vestas nu rätta till med rekryterings- och utbildningsprogrammet ¿People before MW¿. Den höga marknadstillväxten har också lett till att underleverantörerna har svårt att leverera viktiga komponenter.

Vändningen till vinst 2006 berodde nog i allt väsentligt på den superstarka marknaden och att Vestas kunde tvinga på kunderna högre priser och allmänt hårdare villkor. Bland annat har Vestas kunnat dra ner sina garantiåtaganden från fem till två år. Bittert för de redan misshandlade kunderna men bra för Vestas som räknar med att lägre garantikostnader ska höja rörelsemarginalen framöver. Vestas mål för 2008 är att nå en rörelsemarginal i intervallet 10-12 procent och en global marknadsandel på 35 procent.

Hoppas man därtill på en tillväxt runt 20 procent framöver så går det faktiskt att med råge räkna hem Vestas. Börsvärdet har sedan i oktober dubblats till 80 miljarder kronor men bolaget värderas faktiskt ¿bara¿ till drygt 2 gånger omsättningen.

Kruxet är givetvis att Vestas har varit illa skött och det är osäkert om det har ändrats eller om vinstlyftet enbart beror på marknaden. Konkurrensen kommer också att hårdna från aktörer som General Electric och Siemens. Förr eller senare vill det alltså till att Vestas får ordning på logistik och kundmissnöje.

Vinsten uppskattas uppgå till omkring 19 danska kronor per aktie 2009. Det ger ett långsiktigt p/e på 19 och det är inte jättedyrt för ett bolag där kunderna, för närvarande, går med på nästan vad som helst för att få skriva kontrakt.