Nu är det bara en dag kvar av finansåret 2022 och det kan vara läge att titta tillbaka på det som skett under året. Inför året fanns det egentligen en hel del positiva tongångar. Främst grundade i att många ekonomier börjat öppnas upp efter att ha släppt på Covid-restriktionerna och det fanns förhoppningar om att den globala tillväxten skulle ta fart och att de ekonomiska flaskhalsar som etablerats under Covid-åren skulle lätta. Dessutom fanns fortfarande vissa förhoppningar om att den inflationsuppgång som tagit fart, framför allt i USA, under hösten 2021 skulle visa sig vara av mer tillfällig natur.

Nu blev det inte så. Inflationen tog ytterligare fart och spred sig över världen, centralbankerna blev lätt panikslagna och Ryssland inledde ett invasionskrig mot Ukraina med påföljande energikris i Europa. Dessutom fortsatte den kinesiska regeringen att envist hålla fast vid sina hårda restriktioner. Hoppet om rykande het globala konjunktur svalnade väsentligt och har numera ersatts av betydligt mer pessimistiska tongångar.

Börsen

Inte att förvåna har allt det här bidragit till ett stökigt finansår och på börsen har det varit det svagaste året sedan finanskrisen 2008.  Den svenska börsen är lite extra hårt drabbad och av de 70 börser som ingår i MSCI Wolrd Index ligger den på en föga hedrande 62:a plats. De flesta av de övriga Europabörser har klarat sig bättre, vilket delvis hänger samma med att de halkade efter i uppgång under 2021. Tillväxtekonomierna har som grupp haft det svårt då räntorna stigit och dollarn stärkts men här återfinns även de börser som gått riktigt starkt under 2022, med Turkiet i topp.

Tittar man på den svenska börsen uppdelad så kan konstateras att energiaktier har gått starkt liksom det som kallas Allmännyttiga tjänster. I den senaste gruppen ingår dock bara två företag. Även finansaktier har klarat året hyggligt medan det i övrigt varit ett tungt år med konsumentvaror och fastighetsaktier i botten. Noterbart är att den vanligtvis defensivt starka Telekomsektorn också tappat rejält den här gången. Mer om den amerikanska börsen finns att läsa här.

Räntor

Om det varit dramatiskt på aktiemarknaden så har det samma gällt på räntemarknaden. De flesta centralbanker har sett sig tvungna att höja räntan kraftigt under året och fler räntehöjningar är att vänta i inledningen av 2023. Det här har fått tvåårsräntorna att stiga kraftigt under året. Mycket fokus förstås på den amerikanska centralbanken som höjt räntan allra mest men dramatik har inte saknats i Europa. Värt att påminnas om är att tvåårsräntan i både Sverige och Tyskland fortfarande låg under nollstrecket när året inleddes.

Den viktiga amerikanska tioårsräntan, som är något av ett benchmark, har visserligen stigit kraftigt under året men det har varit en lite svängig resa. Så sent som i slutet av oktober såg det inte ut att finnas någon hejd på uppgången och tioårsräntan dansade på lite knappt 4,3 procent. Nu har det visserligen skett en viss nedgång sedan dess men med en ny ränteuppgång under december. Den negativa samvariationen mellan den amerikanska tioårsräntan och börsutvecklingen har varit mycket stark under 2022. När räntan stigit har börsen sjunkit och tvärtom.

Valutor

Den svenska kronan har sin vana troget tappat rejält när riskaptiten tagit paus. Att Riksbanken dessutom låg långt bak i centralbankskön när det gällde att höja räntan, och även valde att fortsätta sälja kronor, bidrog också i högsta grad till kronans kräftgång.

Den stora storyn på valutamarknaden under 2022 var annars den påtagliga dollarstyrka som kom att prägla året. Till det bidrog både Federal Reserves massiva räntehöjningar och ett något bättre tillväxtscenario för USA. Dessutom, i allra högsta grad, att dollarn blev den ”säkra” valuta som investerare sökte sig till. Mot slutet av året har dollarstyrkan avtagit men det har inte lättat på trycket mot den svenska kronan som istället försvagats rejält mot euron.

Råvaror

Covidutbrottet i inledningen av 2020 innebar en rejäl smäll för råvarupriserna men efter en botten i maj det år har trenden för råvarupriserna i huvudsak varit upp. När Ryssland började mobilisera vid den ukrainska gränsen förstärktes den trenden och i samband med krigsutbrottet i slutet av februari mer eller minder skenade en hel del råvarupriser. Oljepriset var uppe i 130 dollar per fat och prisbildningen på råvaror som Palladium och Nickel mer eller mindre havererade. Även en hel del livsmedelspriser rusade i pris.

Efter en topp i inledningen av maj har det däremot lugnat ner sig rejält och flera råvaror har de facto sjunkit i pris sedan årsskiftet. I dollar räknat, märk väl. De stora undantagen är olja, jordbruksprodukter och nickel där Ryssland är en betydande leverantör. Dessutom förstås priset på naturgas som är upp med runt 70 procent. Det är förstås en förskräcklig uppgång men ändå en viss lättnad eftersom terminspriserna inför vinter tidvis låg kring en prisökning med omkring 400 procent. I dagsläget pekar dessutom terminspriserna mot nya prisfall på naturgas men det kan förstås svänga snabbt om vi får se en köldknäpp i Europa.

Det olyckliga ur inflationssynpunkt är att de råvarupriser som har stigit mest också är de som påverkar inflationen, och därmed hushållens konsumtionsutrymme, mer direkt.  

Så det har varit en intressant, om än mycket turbulent, resa på de globala finansmarknaderna under 2022. Vår stilla nyårsönskan är att 2023 blir ett betydligt lugnare finansår.

Gott Nytt År!