REDAKTIONEN SVARAR: Hej Kenth och Adam. Först vill jag reda ut skillnaderna mellan långa och korta lån, eller obligationer och penningmarknad.
Fonder som investerar i obligationer placerar i räntebärande värdepapper med långa löptider. Det kan vara en obligation som löper i fem eller tio år, men de går ned till ett år också. I namnet brukar ordet obligation ingå. Är fonderna utländska brukar de heta något med bond, eller long bond. Penningmarknadsinstrument är korta räntebärande värdepapper som löper i högst ett år. I namnet brukar ordet penningmarknad eller likviditet finnas med. På engelska brukar de heta något i stil med reserve, short bond, money market eller liquidity.
Räntemarknaden är lite upp-och-ned jämfört med aktiemarknaden. När räntorna stiger faller oftast värdet på räntefonder, och när räntorna går ned stiger värdet på räntefonder. Man ska alltså satsa på långa räntefonder om man tror att räntan ska gå ned. Korta räntefonder är bra parkeringsplatser när man är osäker, de påverkas inte lika mycket av ränteförändringar.
Värdetillväxten, eller avkastningen, för räntefonder kommer av tre delar, räntan, ränteförändringar och växelkursförändringar. Om räntenivåerna är oförändrade erhåller fonden den avkastning som räntan i de underliggande värdepappren ger. Oftast är räntan högre om man kan undvara pengarna länge, och av det följer att räntan oftast är högre för långa obligationsfonder än för korta.
Men räntorna förändras löpande av olika anledningar. Och långa räntefonder påverkas mer av ränteförändringar än korta räntefonder. En tumregel är att värdet på en obligationsfond ändrar sig lika mycket som ränteförändringen, multiplicerat med den genomsnittliga löptiden på fondens innehav. Det betyder att en räntefond, vars obligationer har en genomsnittlig löptid på fem år stiger i värde med fem procent om femårsräntan faller med 1 procent, (5*1=5). Räkna själv ut vad som händer med fondens värde om räntan går upp med 3 procentenheter.
Det förklarar också varför en kort räntefond inte påverkas lika mycket av ränteförändringarna. Den genomsnittliga löptiden brukar ligga kring sex månader, och skulle sexmånadersräntan stiga med 1 procent faller värdet med 0,5 procent, (0,5*1=0,5).
Räntefonder som placerar utanför Sverige påverkas också av hur den svenska kronan förändras i värde mot andra valutor. En fond som placerar i amerikanska räntebärande värdepapper påvekras av hur växelkursen mellan svenska kronor och amerikanska dollar. Stärks den amerikanska dollarn stiger fondens värde räknat i svenska kronor. Följaktligen blir fonden mindre värd i svenska kronor när dollarn försvagas.
Dessa tre moment
förklarar den senaste tidens goda utveckling för utländska räntefonder. Räntorna världen över har fallit kraftigt, framför allt de långa räntorna. Därför har långa räntefonder stigit mer i värde än korta. Dessutom har den svenska kronan försvagats mot euron och den amerikanska dollarn, vilket har inneburit att utländska räntefonder har stigit ännu mer räknat i svenska kronor.
