REDAKTIONEN SVARAR: Hej Rolf, många stora institutioner, t ex AP-fonderna, har en placeringspolicy som tvingar dem att äga en viss andel aktier, oavsett börsläge. Deras stora volymer gör dessutom att deras innehav är trögrörliga eftersom stora utförsäljningar sänker kurserna i sig.

Det innebär att de äger mycket aktier som de har små möjligheter att handla med. Men när de lånar ut dem tjänar de på avgifter för detta. Det blir "gratispengar" för en bank eller fond som äger mycket aktier.

Den extrema utlångingsvolymen vi haft på senare tid har dock satt frågan på sin spets, vilket du också undrar: Är det så att systemet med utlåning faktiskt pressar kurserna? Det är en omtvistad fråga som är för omfattande för att gå in på här.

Om aktien är utlånad är det låntagaren som får utdelning, men denne måste betala en utdelningsavgift på motsvarande belopp så att den som lånat ut inte gå minste om utdelningspengarna.

Om den som lånat aktierna har sålt dem för att göra en blankningsaffär, och avstämningsdagen inträffar under denna period, är det den tredje parten som får utdelningen. Den som blankat har sedan möjlighet att köpa tillbaka aktierna billigare eftersom kurserna normalt går ned efter utdelning. Men utdelningsavgiften ska ändå betalas.