REDAKTIONEN SVARAR: Hej Olof. Det korta svaret är: Ja!

Det något längre svaret börjar med att ditt beslut påverkas av ett antal olika faktorer.

Börsen är en marknad, i många stycken jämförbar med en torghandel där du kan pruta, chansa, avvakta och köpa för att sälja vidare beroende på vad du tror om prisutvecklingen på olika varor. Själva marknaden utgörs inte av säljarna på torget - marknaden är den samverkan som sker mellan köpare och säljare.

Till att börja med är den så kallade spreaden, skillnaden mellan köp- och säljkurs, olika stor i olika aktier. Ju mindre likvid handeln i en aktie är, desto större spreadar brukar det vara. Går vi tillbaka till torget kan vi konstatera att det är stor skillnad mellan köp- och säljpris beroende på om du handlar i exempelvis äpplen eller begagnade bilar.

Spreaden kan ses som ett mått på risken i den vara som handlas. Köper du två kilo äpplen kan du ganska lätt bli av med dem om du plötsligt vill ha päron istället. Har du köpt en begagnad bil är det mycket svårare att göra sig av med den snabbt, om du inte är beredd att gå ned i pris.

Ju sämre likviditet i en aktie, desto större risk tar man som investerare att handla i den. Om något händer som gör att du snabbt vill köpa eller sälja aktien kan en låg likviditet försvåra affären, antingen genom att kursen påverkas i högre omfattning eller att det inte ens finns en motpart som kan matcha din order.

En grov tumregel är att ju mindre bolaget är desto mindre är likviditeten, även om denna regel har många undantag. Det finns populära småbolag, och det finns aktieslag i storbolag som knappt omsätts alls.

En del aktörer, så kallade arbitragörer, är dock specialiserade på att hitta sådana här prisskillnader i en vara och handla på dem.

För att illustrera så var skillnaden mellan köp- och säljkurs i SEB:s A-aktie inte mer än 1-2 öre under förmiddagen den 2 april. I bankens C-aktie, som inte handlas i samma omfattning, låg skillnaden kring 20-30 öre.

Därtill kan vi lägga företagsspecifika och generalla marknadsrisker som påverkar spreaden. I oroliga tider tenderar spreadarna att öka för att placerarna tar höjd för risken i marknaden. Genom den större spreaden vill både köpare och säljare få betalt, rabatt respektive premie, för den högre risk de tar att handla i aktien.

Den mest extrema spreaden under måndagsförmiddagen hittade vi i Safe at sea, som handlas på Aktietorget. Bolaget befinner sig i rekonstruktion och har en nyemission framför sig. Skillnaden mellan köpkursen på 2 öre och säljkursen på 40 öre uppgick till respektingivande 1 900 procent.

Om man planerar att köpa aktier i Safe at sea så inser vi alla instinktivt att man bör lägga en limit på köpordern som visar hur mycket man maximalt vill betala. Senaste betalkurs i aktien är 5 öre och kan fungera som något slags riktmärke, men i strikt mening är senaste betalkurs inte mer än den senaste nivå där köpare och säljare fann varandra. Man kan hävda att ett viktat snitt av köp- och säljkurser ger en lika rättvisande prisbild.

För att återknyta till din fråga kan vi konstatera att om du med köppris menar köpkurs, så är den ju aldrig högre än säljkursen. Du kan självklart lägga en köporder som ligger under senaste betalkurs, också under den högsta köpkursen. Ju sämre likviditet eller ju högre risk det är i en aktie, desto mer relevant är det.

Om man exempelvis är intresserad av att köpa en aktie men är orolig över den generella börsutvecklingen alternativt en rekyl nedåt i aktien är det vanligt att man lägger en köporder en bit under högsta köpkurs. Om aktien sedan sjunker, på grund av egna eller marknadsmässiga faktorer, och en säljare är beredd att sälja aktier på den aktuella nivån så kan man säga att man fått en rabatt.

Säljarna är inte beredda att ge dig mycket rabatt i SEB:s A-aktie därför att de vet att det finns gott om andra köpare som är beredda att slå till. Men de kan inte heller begära mycket mer än de andra säljarna, för då får de inget sålt. Det är en likvid aktie.

I exemplet  Safe at sea är det kanske bara du som är intresserad köpare på en hel börsdag och då blir din förhandlingsposition desto bättre.

Att avgöra vilken nivå på din köporder som är lämplig beror helt på dina egna förväntningar. Om du är ute och vill fyndköpa på torget kastar du ut några prisförslag med rejäla prutningar. Har du bestämt dig för att du måste ha en vara därför att du tror att priset kommer att stiga så är du mer benägen att köpa utan att pruta.

Med det sagt om prisbildningen ska man komma ihåg att kurserna sedan rör sig uppåt och nedåt, men som köpare eller säljare kan du i princip lägga vilken nivå du vill på dina köp- respektive säljorder. Många system väljer dock att inte acceptera köp- eller säljorder som ligger långt utanför spreaden.

Slutligen, om du med en framgångsrik aktieaffär menar att en säljare accepterar det lägre pris som du erbjudit så är du i gott sällskap. Det är ungerfär många investerare tänker. Men den verkliga framgången avgörs först när du har sålt sina aktier.