Allt mer nervöst i USA

Nervositeten växer för när den amerikanska centralbanken ska minska de penningpolitiska stimulanserna. Men utvecklingen prägras av en paradox. Pekka Kääntä förklarar.


16 augusti, 2013

I takt med att en neddragning av den amerikanska centralbankens månatliga köp av obligationer närmar sig blir det  allt nervösare på finansmarknaderna. Det är den stora orsaken till att breda  amerikanska börsindex är ner med knappt två procent hittills i augusti.

Den amerikanska utvecklingen har även spillt över på många av världens övriga börser, även om den svenska börsen fortfarande kan uppvisa en mindre uppgång under månaden.

Även marknadsräntorna har pressats uppåt under senare tid och den svenska tioårsräntan är med sina 2,40 procent uppe på den högsta noteringen sedan sensommaren 2011. Om ränteuppgången fortsätter är detta givetvis en risk för börsutvecklingen. I USA har tioårsräntan i sin tur stigit till 2,77 procent.

Ett skäl till den stigande oron på finansmarknaderna är att allt fler av ledamöterna i den kommitté (FOMC) som styr över de penningpolitiska besluten har uttalat sig i favör för en minskning av obligationsköpen, det som kallas tapering, även sådana ledamöter som tidigare uppfattats ha en mycket mjuk hållning i penningpolitiken. Det främsta skiljelinjen tycks numera gå vid vilken tidpunkt det är dags att påbörja en, vilket bör påpekas i sammanhanget, försiktig åtstramning av den expansiva penningpolitiken.

FOMC-ledamöterna tittar framför allt på tre olika faktorer när de försöker bedöma vad som är en lämplig tidpunkt:

Den första, och den som länge var i stort sett det enda som diskuterades, är utvecklingen på arbetsmarknaden. Och även om sysselsättningsökningen i juli blev en mindre besvikelse så ser det ändå ut som att arbetsmarknaden i USA börjar bli tillräckligt stark för en neddragning av stimulanserna.

Styrkan på arbetsmarknaden syns bland annat i de veckovisa mätningarna av nyanmälda arbetslösa. Enligt torsdagens siffror sjönk dessa i förra veckan till 320 000 personer. Det är den lägsta veckonoteringen sedan tidiga hösten 2007, det vill säga innan någon egentligen börjat ana magnituden av den amerikanska finanskrisen.

En andra faktor som fått större tyngd i bedömning på senare tid är att tillväxten måste uppvisa både styrka och stabilitet. Dessa kriterier uppfylldes knappast av andra kvartalets tillväxt på 1,7 procent, men sedan dess har flertalet makroindikatorer rört sig uppåt. Inköpschefsindex för industrin steg i juli till 55,4 och i tjänstesektorn steg den till 56,0, bägge indexen ligger därmed med bred marginal över det 50-streck som enligt tumregeln markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. Tillsammans med arbetsmarknadsstatistiken indikerar detta en tillväxt på uppemot tre procent framöver.

Den tredje faktorn som lyfts fram allt starkare är inflationsutvecklingen. Här har det poängterats att inflationen fortfarande är för låg. Torsdagens prisstatistik visade dock på en mindre uppgång i den viktiga kärninflationen (inflationsutvecklingen exklusive priser på livsmedel och energi) från 1,6 procent i juni till 1,7 procent i juli. Det är dock fortfarande en nivå som kan bedömas vara för låg.

Ett ytterligare skäl för centralbanken att förskjuta fokus mot de låga inflationstalen är att fortsatt låga inflationsförväntningar skulle kunna bidra till att begränsa uppgången i marknadsräntorna.

Och paradoxen i sammanhanget är ju att en fortsatt ränteuppgång, huvudsakligen byggd på förväntningar om en penningpolitisk åtstramning, i sig är det som i sin tur talar för att åtstramningarna dröjer.

Den 18 september håller den amerikanska centralbanken sitt nästa penningpolitiska möte och efter den senaste tidens hyggliga makrosiffror så går spekulationerna allt mer i riktning mot att banken då kommer att presentera en plan för en neddragning av de månatliga obligationsköpen.

Vår egen tolkning är att en åtstramning inte blir aktuell om den amerikanska tioårsräntan börjar närma sig tre procent. Ränteuppgången skulle dock i sig säkert vara negativ för börsutvecklingen.

Skulle det ändå bli en åtstramning kan det dessutom vara en lugnande faktor för börsen eftersom mönstret under senare år ofta varit att de stora rörelserna drivits av rykten och spekulationer medan det lugnat ner sig när vi väl ställts inför fullbordat faktum.

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån