Efter en stark avslutning landade de flesta av världens börser på plus i förra veckan. I tillväxtekonomierna (emerging markets) och USA har det därmed varit rejäla uppgångar i mars. I emerging markets är genomsnittsbörsen upp med drygt 5 procent och den amerikanska börsen (MSCI-index) ligger bara ett snäpp under med en uppgång på 4,8 procent.

En lite försenad reaktion på ECB:s nya stimulanser och en fortsatt rekyl uppåt för råvarupriserna i allmänhet, och oljepriset i synnerhet, lyfts fram som två av drivkrafterna bakom den ökade riskaptiten. Dessutom har konjunktursignaler från USA varit åt det bättre hållet under senare tid.

Noterbart är dock att svaghetstecken från Kina hopar sig men att landet ändå låtit yuanen stärkas en aning mot dollarn. Det senare kan i bästa fall tolkas som att centralbanken börjar få lite bättre kontroll över kapitalutflödena.

Att det inledningsvis blev lite ljumma reaktioner, trots att ECB lyckades överraska med större stimulanser är väntat, berodde mest på att ECB-chefen Mario Draghi slant lite med tungan på den efterföljande presskonferensen. Hans besked att nya räntesänkningar inte var att vänta och att åtgärderna var riktade mot den inhemska ekonomin fick euron att stärkas. En tydlig signal om att ECB vill trappa ner valutakriget. 

I veckan som kommer är det dags för de flesta andra av världens mer betydande centralbankera att lämna sina penningpolitiska besked. I tur och ordning är det Japan, USA, Schweiz och Storbritannien. Vi kan också lägga Norge till raden – i alla fall från ett svenskt perspektiv.

Av centralbankerna är det Norge som väntas leverera en räntesänkning till 0,50 procent och möjligen att Bank of Japan agerar efter ECB:s besked. Övriga centralbanker väntas vila på hanen även om de korta räntorna i USA stigit rejält under de senaste veckorna. Det är därför viktigt vilka besked som Fed-chefen Janet Yellen ger kring framtiden.

För svenskt vidkommande är det främst tisdagens inflationssiffror för februari som är högintressanta, samt det tal som riksbankschefen Stefan Ingves håller samma dag. Inflationstakten väntas ha dämpats rejält men om Ingves också börjar vackla i räntefrågan kan slutresultatet ändå bli att kronan stärks ytterligare.

Måndag

Relativt tomt på makroagendan med industriproduktionen i EMU-området som huvudnummer. Industriproduktionen väntas ha tickat upp en del efter den svaga decembersiffran. I ekonomiskt turbulenta Finland kan inflationen ha sjunkit ner under nollstrecket i februari.

Observera också att USA går över till sommartid.

Tisdag

Bank of Japan är först ut med sitt räntebesked. Det finns en liten sannolikhet att banken följer ECB i spåren men kritiken mot minusräntor är häftig i Japan. Högintressanta svenska inflationssiffror för februari. Inflationen väntas ha pressats ner ordenligt jämfört med de överraskande höga januarisiffrorna.

Riksbankschefen Stefan Ingves håller tal och nu när allt fler i direktionen börjar vackla i sin syn på ytterligare räntesänkningar kan liknande besked från Ingves ge kronan en skjuts uppåt. Håll också koll på amerikansk makrodata inför onsdagens räntebesked.

Onsdag

USA i fokus med en hel del tunga makrosiffror som publiceras inför kvällens räntebesked från Federal Reserve. Ingen ny räntehöjning väntas – marknadsprissättningen säger runt 4 procents sannolikhet – men det är ändå viktigt vilka signaler Janet Yellen ger kring amerikansk ekonomi och hur banken ser på behovet av räntehöjningar under resterande del av 2016.

Torsdag

Centralbankerna i Schweiz, Norge och Storbritannien levererar sina räntebesked. Endast den norska centralbanken väntas presentera en nyhet och sänka räntan ytterligare ett steg till 0,50 procent. Det kan skapa nytt nedåttryck på den norska kronan även om ett högre oljepris har minskat trycket en aning.

Fredag

Åter en ganska tunn makrodag med tyska producentpriser och Michigan-index över det amerikanska konsumentförtroendet som de viktigaste siffrorna. Det krävs dock stora överraskningar för att det ska leda till några större marknadsrörelser.