Den gångna veckan dominerades av spekulationer kring Federal Reserves framtida göranden. Ett uttalande från centralbankschefen Janet Yellen, om att en första amerikansk räntehöjning före årsskiftet fortfarande var huvudspåret, fick fart på rörelserna.

När det sedan under fredagen publicerades överraskande starka sysselsättningssiffror så blev rörelserna än kraftigare.

Den amerikanska dollarn stärktes rejält och handlas numera kring 8,64 kronor per dollar efter att inlett veckan på 8,51, och legat så lågt som 8,10 kronor i mitten av oktober.

Än mer dramatiska var rörelserna på räntemarknaden. Både långa och korta räntor tog rejäla skutt uppåt. En svensk tioårsränta steg med 21 räntepunkter från 0,64 till 0,85 procent. I USA steg motsvarande ränta från 2,15 till 2,33 procent.

I USA steg dessutom tvåårsräntan från 0,73 till 0,87 procent och prissättningen på räntemarknaden är nu sådan att sannolikheten för en amerikansk räntehöjning på det penningpolitiska mötet den 16 december stigit till över 70 procent.

Intressant i sammanhanget är att börserna inte reagerat negativt på stigande räntor utan fortsatt uppåt. Den svenska börsen steg i förra med cirka 2 procent.

En viktig drivkraft för världens börser var sannolikt att de globala konjunktursignalerna varit fortsatt hyggliga.

I veckan som kommer lär en hel del fokus hamna på kinesisk ekonomi, som varit grunden för en del marknadsoro under hösten. Inflationssiffrorna för oktober väntas visa att det, vid behov, finns utrymmen för en sjunde räntesänkning.

Det finns dessutom visst hopp om att siffror över industriproduktion och detaljhanddel visar en lite bättre utveckling, eller i alla fall ger signaler om en stabilisering av kinesisk ekonomi.

I Sverige och EMU-området lär intresseet fokuseras kring inflationssiffror och möjliga signaler kring ytterligare lättnader i penningpolitiken. ECB-chefenMario Draghi håller tal under onsdagen.

Riksbanken publicerar i sin tur protokollet från det senaste penningpolitiska mötet medan Prospera presenterar sin senaste mätning av inflationsförväntningarna och SCB publicerar inflationssiffrorna för oktober. Hur allt detta utfaller har stor betydelse för hur den svenska penningpolitiken kan väntas utvecklas mot slutet av året. Det har i sin tur betydelse för kronkursen.

Måndag

De svenska hushållen har troligen fortsatt att konsumera i god takt, vilket är viktigt för den svenska tillväxten. Dessutom kan vi börja hoppas på att investerarförtroendet i EMU-området är på uppgång, även om det finns en del att oroa sig över. Stark börsutveckling lär dock väga tyngst.

Tisdag

Den kinesiska inflationen väntas ha dämpats ytterligare vilket, vid behov, ger utrymme för en sjunde räntesänkning.

Vi är dessutom högst nyfikna på hur Riksbankens ledning resonerade vid det senaste penningpolitiska möte, när den utvidgade obligationsköpen men ändå valde att inte sänka räntan. Ser ledningen slutet på den extrema penningpolitiken – eller kan ytterligare åtgärder bli aktuellt?

Onsdag

Under morgonen publiceras kinesiska siffror över industriproduktion och detaljhandeln. Det är möjligt att vi får se de första signalerna som pekar mot att stimulansåtgärderna börjar få effekt. Den politiska ledningen har i alla fall uttalat sig med tillförsikt kring den ekonomiska utvecklingen.

Riksbanksledningen sitter i sin tur säkert och hoppas på att inflationsförväntningarna börjat ticka uppåt. Detta är viktigt inför den svenska avtalsrörelsen. Dessutom håller ECB-chefen Mario Draghi tal och kan möjligen ge vinkar kring kommande stimulanser.

Torsdag

En riktig inflationsdag. Inflationen i EMU-områdets tyngsta ekonomier väntas vara fortsatt dämpad, vilket ger ECB spelutrymme. I Sverige ska inflationen åter en gång pressa sig över nollstrecket, om än med knapp marginal. Viktigare för Riksbanken är att den underliggande inflationen (KPIF) fortsätter att visa på en uppåtgående trend.

Fredag

EMU-områdets BNP-siffror för årets tredje kvartal publiceras. Tillväxten väntas fortsätta att masa sig uppåt i makligt tempo. Viktigt för börshumöret och förväntningarna på den amerikanska centralbanken är i sin tur att detaljhandeln i USA fortsätter uppåt och att hushållshumöret vänder upp efter en liten dämpning under de senaste månaderna.