När den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, höjde räntan i mitten av december i fjol var det första gången på sju år som den höjdes. I samband med det penningpolitiska mötet framkom också att bankens ledning prognostiserade fyra nya höjningar under 2016.

Men mycket har hänt sedan dess.

Amerikanska konjunkturdata försvagades rejält mot slutet av förra året och i inledningen av 2016. Allt fler i analytikerkåren började befara att USA kunde vara på väg in i en ny recession och på räntemarknaden indikerade snart prissättningen att Federal Reserve skulle behöva backa från alla tänkta räntehöjningar under året.

Nu har amerikanska makrodata åter börjat bli lite bättre och framför allt har arbetsmarknadsstatstiken varit urstark. Dessutom finns vissa tecken på att lönerna tagit lite bättre fart även om februarisiffrorna för timlöneutvecklingen var en besvikelse med en måttlig uppgång på 2,2 procent i årstakt.

Just att lönerna väntades börja öka i en högre takt var ett av de viktigaste skälen för den amerikanska centralbanken att inleda en räntehöjningscykel.

Men även om löneutvecklingen i februari var betydligt lägre än väntat har övriga konjunktursignaler bidragit till att nya amerikanska räntehöjningar åter har kommit i spel på finansmarknaderna. Det syns bland annat i kraftigt stigande amerikanska korträntor.

En ytterligare faktor, som givetvis spelar den allra mest avgörande rollen, är inflationsutvecklingen i stort. På onsdagen publicerades färska inflationssiffror för februari.

Inflationen överraskade på uppsidan och det breda inflationsmåttet, KPI, steg med 1,0 procent i årstakt. Visserligen lägre än januarisiffran på 1,4 procent men ändå över marknadens förväntningar på 0,9 procents inflationstakt.

Än viktigare var att kärninflationen, där volatila livsmedels- och energipriser räknas av, steg från 2,2 procent i januari till 2,3 procent i februari. Även det något över marknadsförväntningarna. Det här är ett viktigare mått för centralbanken eftersom det säger mer om det underliggande pristrycket i amerikansk ekonomi.

Prissättningen på räntemarknaden indikerade dock (på onsdagsmorgonen) endast omkring 4 procents sannolikhet för att Federal Reserve ska höja räntan på onsdagskvällens möte – och en räntehöjning redan nu vore därför en mycket stor överraskning.

Därför ligger också mycket av marknadens fokus på vad Fed-chefen Janet Yellen och hennes centralbankskollegor har att säga om ränteutvecklingen framöver. Dels när nästa räntehöjning kan bli aktuell, dels hur många räntehöjningar som kan bli aktuella under året. Dessutom, givetvis, deras syn på en amerikansk ekonomi som ändå har uppvisat en del tveksamma tecken i inledningen av året.

Sedan i morse har de amerikanska korträntorna rört sig uppåt och den amerikanska dollarn stärkts mot i princip alla andra större valutor. Efter att inflationssiffran publicerades har den här dollarrörelsen fått förnyad kraft.

Vad Janet Yellen och hennes kollegor kommer att välja att kommunicera under kvällen kommer därför att ha stor påverkan på marknadsrörelserna framöver. Det gäller inte bara räntor och dollar utan även på börsutvecklingen världen över.

Så även om det, högst sannolikt, inte blir någon ränteförändring i samband med kvällens möte så är det ändå ett av de viktigaste penningpolitiska mötena under de senaste åren.