Därför faller börsen
Det är två delvis motstridiga faktorer som i dagsläget pressar ned riskaptiten på finansmarknaderna och trycker ner världens börser. Pekka Kääntä berättar.

13 juni, 2013
Det är två delvis motstridiga faktorer som i dagsläget pressar ned riskaptiten på finansmarknaderna och trycker ner världens börser. Pekka Kääntä berättar.

13 juni, 2013
Den första faktorn, och det som framför allt påverkar riskaptiten på kort sikt, är centralbankernas agerande. Dels hotet om kommande åtstramningar, dels risken för uteblivna stimulansåtgärder.
I det amerikanska fallet handlar det om spekulationer kring en relativt snar åtstramning av den mycket expansiva penningpolitiken. Och även om det i så fall skulle röra sig om en mycket modest åtstramning från full gas till lite drygt trekvartsgas i stimulanshänseende - exempelvis lär ju en första räntehöjning dröja länge än - så har det varit tillräckligt för att skapa nervösa investerare.
I det europeiska fallet så finns det en kvardröjande besvikelse efter ECB:s senaste penningpolitiska möte där de framstod som antingen handlingsförlamade eller bakbundna beroende på betraktarens öga. Överraskningar i form av exempelvis de tidigare LTRO-lånen (long term refinancing operation) till bankerna eller lanserandet av obligationsköp via OMT (outright monetary transactions) lyser numera med sin frånvaro och pessimisten hävdar att ECB har relativt tomt i åtgärdssäcken. En ytterligare sänkning av räntan och negativa räntor på medel insatta hos ECB finns visserligen kvar på agendan men bedöms samtidigt ha små effekter på den reala ekonomin.
Allra tydligast syns besvikelsen över uteblivna åtgärder i Japan där börsnedgången accelererat och yenen stärkts kraftigt efter att den japanska centralbanken inte uppfyllt förväntningarna om ännu mer stimulansåtgärder vid veckans möte.
En följd av centralbanksspekulationerna är dessutom att marknadsräntorna stiger, inte bara i krisländerna utan i princip världen över. Ett tydligt tecken på stigande misstro på finansmarknaderna men också ett hot mot den globala konjunkturåterhämtningen.
För den andra faktorn bakom börsnedgången, och det kanske mer långsiktiga hotet mot börsen, är oron kring den framtida konjunkturutvecklingen.
Glöm inte att vinsthemtagningarna på den japanska börsen startade med en relativt modest försämring av det kinesiska inköpschefsindexet för industrin. Nu har konjunktursignalerna från bland annat Kina försämrats ytterligare och europeisk ekonomi befinner sig fortfarande till huvuddelen i recession. Dessutom fortsätter det att gå förvånande trögt på många tillväxtmarknader.
Visserligen stiger fortfarande många amerikanska indikatorer och japansk ekonomi har fått hygglig fart men sammantaget ser det ut som att den globala tillväxten blir sämre än väntat både i år och nästa år Det såg vi bland annat i Världsbankens färska prognos över tillväxten i världsekonomin. I en sådan miljö blir det svårt att försvara den uppvärdering av företagssektorn som varit så påtaglig i den börsuppgång som varit.
Orsaken till att vi ser de två faktorerna som driver finansmarknadens aktörer som delvis motstridiga är det faktum att vi knappast ser någon åtstramning av den amerikanska penningpolitiken i närtid givet svagare omvärldskonjunktur och fortsatt hög arbetslöshet. Det krävs i så fall rejäla positiva amerikanska överraskningar på makroområdet i allmänhet och på arbetsmarknaden i synnerhet.
Vi tror dessutom att den japanska centralbanken står redo att agera för att stoppa yenförstärkning och börsfall. Annars går banken i samma fälla som vid tidigare stimulansrundor där den utomstående tolkningen varit att centralbank och regering antingen dragit tillbaka insatserna för tidigt eller satsat för lite.
ECB känns mer osäkert eftersom det tyska motståndet fortfarande är stort mot delar av den stimulerande penningpolitiken, bland annat köpen av statsobligationer. ECB och tyska politiker har också en tyskt parlamentsval i september att ta hänsyn till.
Men en första, och samtidigt mycket viktig indikation på penningpolitiken i närtid får vi i nästa vecka när den amerikanska centralbanken presenteras sitt nya räntebeslut. Vilka signaler som kommer därifrån blir troligen centrala för börsrörelserna i närtid.
På längre sikt spelar troligen den globala konjunkturutvecklingen större roll för börsrörelserna. Här finns trots allt ljusglimtar men om de också släcks kan det blir riktigt tungt.
Som det ser ut just nu var vår varning i förra marknadssynen att det var "dags att dra öronen åt sig" ett gott råd. Läs den här.
Det är två delvis motstridiga faktorer som i dagsläget pressar ned riskaptiten på finansmarknaderna och trycker ner världens börser. Pekka Kääntä berättar.

13 juni, 2013
Den första faktorn, och det som framför allt påverkar riskaptiten på kort sikt, är centralbankernas agerande. Dels hotet om kommande åtstramningar, dels risken för uteblivna stimulansåtgärder.
I det amerikanska fallet handlar det om spekulationer kring en relativt snar åtstramning av den mycket expansiva penningpolitiken. Och även om det i så fall skulle röra sig om en mycket modest åtstramning från full gas till lite drygt trekvartsgas i stimulanshänseende - exempelvis lär ju en första räntehöjning dröja länge än - så har det varit tillräckligt för att skapa nervösa investerare.
I det europeiska fallet så finns det en kvardröjande besvikelse efter ECB:s senaste penningpolitiska möte där de framstod som antingen handlingsförlamade eller bakbundna beroende på betraktarens öga. Överraskningar i form av exempelvis de tidigare LTRO-lånen (long term refinancing operation) till bankerna eller lanserandet av obligationsköp via OMT (outright monetary transactions) lyser numera med sin frånvaro och pessimisten hävdar att ECB har relativt tomt i åtgärdssäcken. En ytterligare sänkning av räntan och negativa räntor på medel insatta hos ECB finns visserligen kvar på agendan men bedöms samtidigt ha små effekter på den reala ekonomin.
Allra tydligast syns besvikelsen över uteblivna åtgärder i Japan där börsnedgången accelererat och yenen stärkts kraftigt efter att den japanska centralbanken inte uppfyllt förväntningarna om ännu mer stimulansåtgärder vid veckans möte.
En följd av centralbanksspekulationerna är dessutom att marknadsräntorna stiger, inte bara i krisländerna utan i princip världen över. Ett tydligt tecken på stigande misstro på finansmarknaderna men också ett hot mot den globala konjunkturåterhämtningen.
För den andra faktorn bakom börsnedgången, och det kanske mer långsiktiga hotet mot börsen, är oron kring den framtida konjunkturutvecklingen.
Glöm inte att vinsthemtagningarna på den japanska börsen startade med en relativt modest försämring av det kinesiska inköpschefsindexet för industrin. Nu har konjunktursignalerna från bland annat Kina försämrats ytterligare och europeisk ekonomi befinner sig fortfarande till huvuddelen i recession. Dessutom fortsätter det att gå förvånande trögt på många tillväxtmarknader.
Visserligen stiger fortfarande många amerikanska indikatorer och japansk ekonomi har fått hygglig fart men sammantaget ser det ut som att den globala tillväxten blir sämre än väntat både i år och nästa år Det såg vi bland annat i Världsbankens färska prognos över tillväxten i världsekonomin. I en sådan miljö blir det svårt att försvara den uppvärdering av företagssektorn som varit så påtaglig i den börsuppgång som varit.
Orsaken till att vi ser de två faktorerna som driver finansmarknadens aktörer som delvis motstridiga är det faktum att vi knappast ser någon åtstramning av den amerikanska penningpolitiken i närtid givet svagare omvärldskonjunktur och fortsatt hög arbetslöshet. Det krävs i så fall rejäla positiva amerikanska överraskningar på makroområdet i allmänhet och på arbetsmarknaden i synnerhet.
Vi tror dessutom att den japanska centralbanken står redo att agera för att stoppa yenförstärkning och börsfall. Annars går banken i samma fälla som vid tidigare stimulansrundor där den utomstående tolkningen varit att centralbank och regering antingen dragit tillbaka insatserna för tidigt eller satsat för lite.
ECB känns mer osäkert eftersom det tyska motståndet fortfarande är stort mot delar av den stimulerande penningpolitiken, bland annat köpen av statsobligationer. ECB och tyska politiker har också en tyskt parlamentsval i september att ta hänsyn till.
Men en första, och samtidigt mycket viktig indikation på penningpolitiken i närtid får vi i nästa vecka när den amerikanska centralbanken presenteras sitt nya räntebeslut. Vilka signaler som kommer därifrån blir troligen centrala för börsrörelserna i närtid.
På längre sikt spelar troligen den globala konjunkturutvecklingen större roll för börsrörelserna. Här finns trots allt ljusglimtar men om de också släcks kan det blir riktigt tungt.
Som det ser ut just nu var vår varning i förra marknadssynen att det var "dags att dra öronen åt sig" ett gott råd. Läs den här.
Volvo Cars
Aktieanalys
Rapporter
Handelsbanken
Volvo Cars
Aktieanalys
Rapporter
Handelsbanken
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
0,41%
(vid stängning)
Ovzon
Idag, 07:00
Ovzon: Stora möjligheter i osäkert läge
Hållbarhet
23 oktober, 17:09
Att ta ansvar som fondägare är inte politik
OMXS30
23 oktober, 16:55
Traders köper svenska börsdippen
Hermes International
23 oktober, 15:44
BofA ser köpläge i Hermès – 40% uppsida
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 175,70