Det har varit lite snurrigt på räntemarknaden inför torsdagens penningpolitiska besked från ECB. I takt med att de amerikanska räntorna stigit, och dragit med sig de europeiska, har en allt större falang inom ECB-ledningen börjat propagera för att ECB borde agera kraftfullt för att stävja en fortsatt ränteuppgång.

Samtidigt har ECB faktiskt minskat ner på sina obligationsköp under de allra senaste veckorna. Om än i ganska måttlig omfattning. Det agerandet hade ändå bidragit till viss förvirring bland räntehandlarna inför torsdagens räntebesked.

Förväntningarna på att ECB skulle välja att ytterligare expandera obligationsköpen, antingen via det speciella Coronakris-programmet (PEPP) eller via sina vanliga obligationsköp (APP), hade ändå stigit inför beskedet.

Nu blev det inga dramatiska åtgärder från ECB:s sida men banken valde att inte sitta helt still i båten.

Den enda nyhet som presenterades var att obligationsköpen via PEPP ska öka väsentligt under nästa kvartal, utan att ange någon direkt summa. PEPP, som lanserade i fjol och totalt omfattar obligationsköp på1 850 miljarder euro fram till mars 2022, är däremot egentligen inte designat för att hålla nere räntorna generellt (läs hålla nere de tyska räntorna) utan ska framför allt användas för att hålla nere ränteskillnaderna mellan olika EMU-länderna.

De månatliga obligationsköpen fortsätter däremot i en takt av 20 miljarder euro per månad och styrräntan ligger kvar på 0,00 procent (inlåningsränta på-0,50 procent). Bägge dessa åtgärder väntas fortgå under överskådlig tid, eller i alla fall tills inflationen mer varaktigt bedöms ligga på knappt 2 procent. I februari låg inflationstakten på 0,9 procent.

Nu tolkades den här PEPP-åtgärden, i alla fall initialt, som att ECB ändå tog ett första steg i syfte att hålla nere de långa marknadsräntorna.  Marknadsräntorna i EMU-området sjönk och euro försvagades. Men i takt med att nyheten sjönk in hos marknadsaktörerna så försvagades dessa effekter.

Vi på Placera tycker, till synes i likhet med stora delar av marknaden, att det var ett ganska litet köttben som ECB bjöd marknaden på. Den omedelbara ränteeffekten var visserligen den önskvärda men för att hålla tillbaka räntetrycket på lite sikt krävs sannolikt mer radikala åtgärder. Som exempelvis att utöka ramen för obligationsköp väsentligt eller att sikta in sig på att mer direkt hålla de långa räntorna nere (Yield Curve Control)

Å andra sidan kan man hävda att den ränteuppgång som skett knappast borde skapa någon större panik i ECB-leden. Den tyska tioårsräntan ligger trots allt kring -0,3 procent och under 1 procent i övriga EMU-länder, inklusive hårt pressade Grekland.

Möjligen kan den amerikanska centralbanken komma att presentera mer radikala åtgärder i samband med sitt penningpolitiska besked den 17 mars. Inte minst som banken brottas med stigande inflationsförväntningar och en ekonomi som kommit betydligt längre än Europa i den ekonomiska återhämtningen. Men det beror förstås i huvudsak på hur den amerikanska ränteutvecklingen ser ut fram till dess.

Den amerikanska långräntan har numera brutit den uppåtgående trenden - vilket säkerligen bidrog till att minska pressen på ECB att agera mer kraftfullt. Den amerikansk räntenedgången startade redan i tisdag och fick extra skjuts under onsdagen. Dels för att den amerikanska inflationen i februari var något lägre än väntat, dels för att en stor nyemission av tioåriga obligationer mottogs relativt väl.  Under torsdagen ska dessutom 30-åriga obligationer emitteras.

Den amerikanska inflationen, mätt som KPI, steg visserligen från 1,4 procent i januari till 1,7 procent i februari. Kärninflationen, där energi- och livsmedelspriser räknas av och som är ett viktigare inflationsmått för Federal Reserve, sjönk däremot från 1,4 till 1,3 procent. Det fanns inför februarisiffrorna vissa farhågor för att även kärninflationen skulle stiga inför de höga inflationsutfall som väntas under kommande månader. Nu fick räntemarknaden istället en liten andhämtningspaus och de långa amerikanska räntorna har fortsatt ner under torsdag. Tioårsräntan handlas nu kring 1,50 procent, efter att ha varit uppe och studsat på 1,6 procent i inledningen av veckan.