Mellan första och andra kvartalet steg euroområdets BNP med 0,3 procent men fortfarande är årstakten negativ och jämfört med andra kvartalet i fjol sjönk BNP med 0,7 procent.

Det här var bättre siffror än väntat och givetvis generellt sett goda nyheter som förhoppningsvis kan vara starten på en större återhämtning, även om man inte ska vänta sig några speciellt höga tillväxttal framöver. Därtill är de grundläggande finansiella och strukturella problemen alltför stora.

Ett bidragande skäl till att EMU-området numera växer är exempelvis den omläggning av den ekonomisk-politiska strategi som skett där man mer betonar tillväxtfrämjande åtgärder än enbart fokuserar på besparingar. Och även om det var en välkommen omsvängning så betyder den samtidigt att de flesta länder kommer att missa de sparmål som ändå satts upp. Därför fortsätter också den finanspolitiska pressen på besparingar och strukturella reformer att vara stor även under åren framöver.

Ett exempel på att strategiomläggningen ändå fungerar är att det är krislandet Portugal som toppar tillväxtligan under årets andra kvartal med en uppgång på hela 1,1 procent från första kvartalet. En rejäl omsvängning jämfört med den lite dryga procentenhet som landets BNP sjunkit med som genomsnitt under de tre föregående kvartalen.

Betydligt viktigare för den framtida tillväxten under de kommande kvartalen är ändå att Tyskland fått upp ångan och presterade en tillväxt på 0,7 procent mellan första och andra kvartalet. Även detta var över analytikernas förväntningar. Eftersom Tyskland står för en dryg tredjedel av hela EMU-områdets ekonomi så är det här ett starkt bidragande skäl till att hela regionen numera lyfter sig ur recessionen.

Än mer glädjande är i sin tur att Frankrike, som när det skakade som värst i eurosamarbetet av många pekades ut som nästa stora krishärd, lyckades prestera en tillväxt på 0,5 procent mellan första och andra kvartalet. Härifrån har ju konjunktursignalerna generellt sett varit svaga så det är lite förvånande att tillväxten blev såpass stark.

En annan effekt av att EMU-länderna inte tvingats till nya besparingar är att såväl företag som hushåll har haft tid att anpassa sig efter de nya förutsättningar som gäller i de flesta länder. Det har bland annat bidragit till att hushållens konsumtion tagit lite fart i flera av krisländerna. Däremot kvarstår ännu så länge de stora problemet att företagen generellt sett är försiktiga med sina investeringar.

Någon större påverkan på ECB:s penningpolitik kommer dagens BNP-siffror troligtvis inte att få. Den potentiella räntesänkning som det spekulerats kring lär dock frysa inne. Men visa av erfarenheten att det är farligt att för tidigt börja prata om åtstramningar gör att banken i övrigt lär hålla foten på gaspedalen under lång tid framöver. För en fortsatt expansiv penningpolitik talar dessutom att BNP-siffrorna för årets andra kvartal inte är början på någon högkonjunktur utan ett ganska försiktigt steg i rätt riktning.

Noterbart är att Sverige med en  BNP-tillväxt som, enligt de preliminära beräkningarna, landade på -0,1 procent hamnar i den absoluta bottenregionen av Europas länder. Kanske lite förvånande för alla som sjungit stabilitetens lov under de senaste åren. Men även här hemma tycks ju en omsvängning vara på väg mot en mer expansiv finanspolitik. I alla fall är det de signaler som finansminister Anders Borg skickat ut under sommaren. Onsdagens hyggliga orderingångs- och industriproduktionssiffror för juni lär inte ändra på detta.