Det senaste decenniet har merparten av de östeuropeiska länderna vuxit snabbare än de rikare EU15-länderna*. Enligt en ny rapport från det oberoende forskningsorganet ETLA - Näringslivets forskningsinstitut i Helsingfors - kommer denna utveckling att fortsätta. Rapporten visar på unik kombination av hög tillväxt och ekonomisk och politisk stabilitet.
Slovenien och Tjeckien har redan gått förbi Portugal (räknat i köpkraftsanpassad BNP per capita), och Slovenien har kommit i kapp Grekland. År 2050 beräknas de baltiska länderna, Ryssland, Ungern och Slovenien tillhöra de rikaste östeuropeiska länderna. Medan EU15-länderna beräknas växa med i genomsnitt knappt 2 procent per år 2006 - 2050 kommer motsvarande tillväxt i de östeuropeiska länderna att uppgå till drygt 3,5 procent per år i snitt.
Den sammanlagda bruttonationalprodukten i de 21 östeuropeiska länderna som ingår i studien beräknas nå 81 procent av EU15-ländernas BNP år 2050. År 2025 förutspås Östeuropa bidra med 44 procent av den totala europeiska bruttonationalprodukten. Motsvarande siffra i dag är 27 procent.
Avkastningen på investerat kapital på de östeuropeiska marknaderna kommer också fortsättningsvis att vara högre än i EU15-länderna. Dessa länder har i dag en genomsnittlig avkastning på 10,5 procent per år. I Östeuropa är motsvarande siffra 14 till 15 procent. I takt med att villkoren för de östeuropeiska ländernas marknader närmar sig de i väst kommer dock avkastningen i öst att gradvis minska till knappt 13 procent år 2030 och knappt 11 procent år 2050.
Östländernas lokala valutor förväntas fortsätta att stiga i värde, vilket ytterligare kommer att öka avkastningen för utländska investerare. Uppskattningsvis förutspås den genomsnittliga växelkursen stiga i värde med sammanlagt 85 procent till år 2050. Detta, tillsammans med den ökade avkastningen på kapital, kommer att göra det attraktivt att investera i Östeuropa framöver.
"Den huvudsakliga drivkraften för att ekonomierna i öst närmar sig väst är EU. Historiskt sett har de länder som ingår i EU närmat sig varandra ekonomiskt. Samma utveckling ser vi också nu mellan EU-15 och övriga Östeuropa. Så länge de östeuropeiska länderna reformerar sina ekonomiska strukturer och tillåter ekonomisk integration med resten av världen, är det troligt att denna process fortsätter", säger Ville Kaitila, forskare vid ETLA och medförfattare till EME-rapporten.
De varor och tjänster som är spridda i stora delar av Västeuropa kommer att bli lika vanliga i Östeuropa i framtiden, till exempel banktjänster. Enligt European Mortgage Federation har varje medborgare i EU15-länderna huslån på i genomsnitt 122 000 kronor (49 procent mätt som BNP per capita i procent av BNP). Motsvarande siffra i Ungern är 8 600 kronor (10,5 procent), Tjeckien 5 500 kronor (6,1 procent), Polen 3 600 kronor (6 procent), Bulgarien 1 200 kronor (4,7 procent) och i Rumänien endast 630 kronor (1,8 procent).
De nya EU-länderna i Östeuropa är nu en del av Europa både politiskt och ekonomiskt. De kommer att fortsätta att växa i en snabbare takt än resten av Västeuropa tills alla har en fin bostad med diskmaskin och platt-tv. Ur ett investeringsperspektiv är detta gynnsamt, eftersom det förenar politisk och ekonomisk stabilitet med tillväxtmöjligheter på nya marknader.
Värdet på de inhemska börserna i de östeuropeiska länderna är lågt i förhållande till BNP. Kroatien och Ryssland är undantag eftersom de har stora börsnoterade företag i landet. Börsvärdet på de flesta östeuropeiska marknaderna ligger långt under 50 procent av BNP. Enligt EME-rapporten kommer värdet på börserna i regionen att öka och närma sig nivån EU15-länderna.
* Med EU-15 menas de 15 länder som ingick i EU före den senaste utvidgningen: Nederländerna, Belgien, Spanien, Storbritannien, Italien, Österrike, Irland, Grekland, Luxemburg, Portugal, Frankrike, Sverige, Tyskland, Finland och Danmark.
