Det är rätt brutala och lite överrakande skuldsiffror hos hushållen som Riksbanken presenterar i sin ekonomiska kommentar: ”Hur skuldsatta är de svenska hushållen?”.

De svenska hushållen är högt skuldsatta i relation till sina inkomster och amorterar dessutom på lånen i långsam takt. Och trenden går i riktning mot allt högre skuldsättning.

Om de individer som minskar sina skulder skulle göra det i samma takt som mellan juli 2012 och juli 2013, skulle dessa individer bli skuldfria efter i genomsnitt 99 år.

Den aggregerade skuldkvoten för hushåll i Sverige var 174 procent fjärde kvartalet 2013. Det är de mått som vi hittills främst använt för att mäta skuldsättningen i hushållssektorn som i sin tur beräknas som hushållssektorns totala skulder som andel av dess totala inkomster.

En svaghet i det måttet är att det inkluderar individer som saknar skuld men som har en inkomst.

Det nya som Riksbanken gör i sin rapport är att titta på skuldsättningen på individ- och hushållsnivå för enbart skuldsatta.

Då ser skuldkvoten helt annorlunda ut. Den genomsnittliga skuldkvoten för samtliga skuldsatta individer stiger då till 296 procent. För individer med bolån är skuldkvoten i genomsnitt 370 procent.

Av det totala skuldberget på 2 257 miljarder i Riksbankens undersökning har de 10 procenten med högst inkomster 18,4 procent. Däremot är det låginkomsttagarna som har den högsta skuldkvoten. I samtliga inkomstgrupper ligger dock skuldkvoten över 200 procent.

Den genomsnittliga skulden på individnivå är 586 885 kronor och medelinkomsten ligger i sin tur på 240 623 kronor. För hushåll (som kan bestå av fler individer) är medelskulden 990 400 och inkomsten 409 736 kronor efter skatt.

Skuldkvoterna på hushållsnivå är dessutom ungefär 100 procentenheter högre i de tre storstadsregionerna med en topp på 430 procent i Stockholms län.

Det är en intressant rapport som Riksbanken tagit fram som belyser skuldsättningen bland hushållen på ett mer rättvisande sätt. Men det är givetvis uppföljningen och tolkningen som Riksbanken gör av den insamlade statstiken som blir avgörande.

Det är inte helt oproblematiskt att exempelvis göra tolkningen att skulderna ligger på en hög risknivå. Sanningen är ju istället den att svenska hushåll på ett alldeles utmärkt sätt klarar av att hantera sina skulder.

Bankernas kreditförluster i hushållssektorn är minimala och enligt bankernas egna kalkyler ska låntagarna klara betydligt högre räntenivåer än de som gäller i dagsläget.

Det går inte att ta dagens rapport, eller kommentar som Riksbanken väljer att kalla den, som intäkt för att inte sänka räntan på nästa penningpolitiska i början av juli.

Däremot kommer den här typen av utredningar att bli mer centrala i den ekonomiska politiken framöver men då borde andra, betydligt effektivare metoder än höjda räntor, användas för att stävja ett växande skuldproblem.