Trots att amerikanska börser, efter fyra dagars nedgång, vände upp under gårdagen är det tydligt hur nervositeten på finansmarknaderna stegrats inför onsdagskvällens publicering av protokollet från den amerikanska centralbankens senaste penningpolitiska möte den 30-31 juli.

Volatiliteten på den amerikanska börsen har gått upp och breda asiatiska börsindex har numera sjunkit fem dagar i rad. Råvarupriserna har efter en tids uppgång vänt ner och marknadsräntorna har generellt sett stigit. Den svenska börsen har klarat sig hyggligt även om vi även här sett mindre nedgångar.

Ändå är det egentligen inga större nyheter som kvällens protokoll väntas innehålla. Vi vet redan att flertalet ledamöter i den direktion (FOMC) som styr över penningpolitiken uttalat sig i favör för en neddragning av de månatliga köpen av stats- och bostadsobligationer - som i dagsläget uppgår till 85 miljarder dollar per månad- under förutsättning att den ekonomiska återhämtningen fortsätter i stabil takt. Obligationsköpen bedöms dessutom ha allt mindre positiv effekt på ekonomin i stort.

Det handlar heller inte om något totalstopp för köpen utan bara om en minskning och ska man tro tidigare uttalande från centralbankschefen Ben Bernanke så lär obligationsköpen fortsätta en bra bit in på 2014. I grund och botten ska ju dessutom en minskning av obligationsköpen ses som positivt eftersom det samtidigt är en signal om att amerikansk ekonomi väntas fortsätta att utvecklas hyggligt. Neddragningen av obligationsköpen kommer dessutom att ske i en takt som inte ska äventyra återhämtningen.

Att det ändå blir oroligt har flera orsaker.

Den kanske viktigaste faktorn är de stigande marknadsräntorna. I USA har räntan på tioåriga statsobligationer stigit från runt 1,65 procent till dagens 2,85 sedan det först började talas om en neddragning (tapering) av obligationsköpen. En fortsatt ränteuppgång skulle kunna äventyra återhämtningen genom att bland annat påverkas hushållshumöret negativt. Kombinationen av stigande huspriser och högre räntor riskerar exempelvis att framöver dämpa aptiteten på bostäder samt krympa konsumtionsutrymmet i stort.

Stigande räntor har också bidragit till att utländska investerare börjar dra öronen åt sig. I juni sålde utländska investerare av 66,9 miljarder i amerikanska obligationer. Den största utförsäljningen av obligationer från utländska aktörer sedan 1977, enligt analyshuset Mauldin Economics.

Det bidrar inte bara till ett ytterligare tryck uppåt på räntorna utan också till att tillgången på finansiellt riskkapital minskar på den amerikanska marknaden.  I farans riktning ligger dessutom att utförsäljningarna fortsätter och snarast ökar i omfattning när den amerikanska centralbanken delvis försvinner som trygg köpare av stats- och bostadsobligationer. Det gäller givetvis inte bara utländska aktörer utan givetvis också stora amerikanska investerare, i form av bland annat pensionsfonder.

En ytterligare faktor som lyft fram och som i huvudsak skulle påverka den amerikanska börsen är att en åtstramning av penningpolitiken skulle bidra till en starkare dollar. Här har dock trenden under de senaste månaderna snarare gått åt motsatt håll. Kanske delvis som en följd av utlandets utförsäljning av amerikanska tillgångar.

Stigande räntor betyder också att dagens värderingar på aktiemarknaden ser mer utmanande ut och delar av börsföretagen är dessutom direkt påverkade av utvecklingen på räntemarknaden.

Med detta sagt undrar vi på Placera om den största orsaken till stigande oro på finansmarknaderna ändå är att vi nu är på väg in i en ny penningpolitisk fas. Finansmarknadens aktörer kan inte längre vara "säkra" på att centralbanker dyker upp som räddare i nöden om det skakar till på finansmarknaderna. Och så länge de inte vet hur den nya spelplanen ser ut så är det ett hyggligt säkert kort att dra ner på sin riskexponering.

Det man vill veta är hur planen för nedtrappningen av obligationsköpen ser ut i form av takt och omfattning? Hur den amerikanska centralbanken ska undvika en fortsatt ränteuppgång? Samt hur utländska placerare ska förmås att, inte bara behålla, utan även fortsättningsvis köpa amerikanska obligationer?

Frågor som vi knappast får svar på i kvällens protokoll men tolkningar kommer givetvis ändå att göras. En mer uttalad plan får vi förhoppningsvis ta del av i samband med det penningpolitiska mötet den 18 september.