På torsdagsmorgonen publicerade SCB de svenska inflationssiffrorna för oktober och det börjar bli dags att summera hur veckan har gått ur ett riksbanksperspektiv. Det har det bland annat publicerats protokoll från bankens penningpolitiska möte i oktober, inflationsförväntningar på penningmarknaden samt dagens inflationssiffror.

För att börja med det senaste så låg den svenska inflationstakten i oktober på 0,1 procent. Det är givetvis långt från inflationsmålet på 2 procent men samtidigt ett utfall som låg i linje med Riksbankens egen prognos.

Den underligande inflationen (KPIF), där effekten av räntesatsförändringar räknas av, landade i sin tur på 1,1 procent. Även det hamnade på Riksbankens prognos. Dessutom betyder utfallet för KPIF att trenden uppåt har fortsatt (se diagram), något som säkert var välkommet ur direktionens perspektiv eftersom den därmed kan fortsätta att hävda att inflationen numer rör sig i rätt riktning.

KPIF exklusive energi landade åt det lägre hållet med ett utfall på 1,6 procent i oktober. Det var något under Riksbankens färska prognos. KPIF exklusive energi är ett mått som Riksbanken under senare tid har börjat lägga allt mer fokus på.  

Summeringen av torsdagens inflationssiffror är ändå att utfallet för KPIF - med en fortsatt trend uppåt - innebär att sannolikheten för att Riksbanken agerar med ytterligare penningpolitiska stimulanser på det penningpolitiska mötet den 14 december, med sedvanligt räntebesked till oss vanliga dödliga dagen efter, har minskat.

Så tycks också marknadsaktörerna tolkas siffrorna eftersom kronan stärkts något efter att inflationssiffrorna publicerades. Nu kostar en euro kring 9,29 kronor, efter att ha börjat dagen på 9,34 kronor.

Däremot fortsätter marknadens inflationsförväntningar att gäcka Riksbanken.

Enligt Prosperas senaste undersökning, som publicerades under onsdagen, räknar marknadsaktörerna med att inflationen om ett år ligger på 1,1 procent. Det är långt under Riksbankens prognos om en inflationstakt (KPI) på 1,9 procent i oktober 2016 och KPIF på 2,1 procent.

Här förtjänar detatt poängtera att KPI och KPIF över tid ska närma sig varandra förutsatt att inga nya ränteförändringar görs. I det här fallet klingar effekten av tidigare räntesänkningar successivt av under nästa år.

Ett skäl till att analytikerna ligger betydligt lägre än Riksbanken är att den inflationsuppgång vi för närvarande ser, främst i KPIF, delvis uppkommer på grund av tillfälliga faktorer som i sin tur trycker inflationen uppåt.  

En sådan faktor är att effekten av den kraftiga prisnedgången på olje- och energipriser som skedde mot slutet av 2014 nu faller ur årsjämförelserna. Det betyder också att KPIF sannolikt kommer att fortsätta röra sig uppåt under de närmaste månaderna. Dessutom har prisökningarna på grönsaker och resor varit osedvanligt stora under hösten.

När effekten av dessa faktorer klingar av under loppet av 2016 väntar sig de flesta analytiker att inflationstakten åter börjar dämpas och hamna en bra bit under inflationsmålet på 2 procent.

På kort sikt kan Riksbanken ändå luta sig mot att deras inflationsprognoser, för första gången på länge, ligger i linje med utfallen.

En faktor som kan komma att ställa till det för Riksbanken är om kronan fortsätter att stärkas.

En kronförstärkning är ett scenario som är högst troligt givet att inflationen fortsätter uppåt. Än så länge ligger dock kronan i linje med bankens prognoser men skulle den börja avvika kraftigt från denna kan det kanske bli aktuellt med de valutainterventioner som, enligt riksbanksprotokollet, diskuterades på det penningpolitiska mötet i oktober.

Vi på Placera tror dock att en sådan drastisk åtgärd sitter långt inne och att det mer var ett sätt för direktionen att signalera till parterna i avtalsrörelsen hur långt banken är beredd att gå för att värna inflationsmålets roll som ankare för lönebildningen – ett ankare som de flesta på arbetsgivarsidan tycks vara på väg att överge.  

Vi tror dock att det är för sent att påverka de löneförhandlingar som redan är igång i någon nämnvärd utsträckning och att löneökningarna därmed kommer att hamna en bra bit under vad som är önskvärt ur riksbankens inflationsperspektiv

En annan joker i leken är givetvis hur ECB kommer att agera.

Att riksbanken måste ta stor hänsyn till hur centralbankerna i vår omvärld agerar var också något som poängterades av flera ledamöter på mötet i oktober.

Vår sammantagna bedömning efter veckans skörd av material är därmed att en ny räntesänkning inte blir aktuell på mötet i december men att det kan bli tal om nya åtgärder en bit in på 2016, främst beroende på hur kronkursen utvecklas.

Vårt huvudscenario är att de då främst handlar om att ytterligare utvidga köpen av obligationer och möjligtvis bredda paletten av instrument som blir möjliga att köpa.