Gårdagskvällens penningpolitiska beslut från den amerikanska centralbanken gav ingen ny vägledning kring när Federal Reserve planerar att börja minska på de månatliga köpen av obligationer (tapering). Visserligen skruvade man i den officiella kommunikén ner bilden av den ekonomiska utvecklingen något, men fortfarande är många analytikers bild att banken kommer att börja strama åt politiken vid septembermötet.

I kommunikén noterades också att bostadsräntorna är på väg upp och att inflationen fortsätter att vara besvärande låg, vilket är hot mot den ekonomiska återhämtningen. Det talar i sin tur för att obligationsköpen fortsätter i en oförändrad takt om 85 miljarder dollar i månaden.

Åt andra hållet pekar dock att arbetsmarknaden visar på fortsatt styrka och att centralbanken räknar med att tillväxten tar ytterligare fart under hösten.

Så fortfarande är beslutet om en mindre åtstramning av penningpolitiken i högsta grad statistikdrivet och fredagens arbetsmarknadssiffror blir därför högintressanta. Väntat är att antalet sysselsatta i juli stigit med 184 000 samtidigt som arbetslösheten sjunker från 7,6 till 7,5 procent.

Torsdagens räntebesked från Bank of England och ECB väntas heller inte bidra med så mycket nytt kring de två centralbankernas penningpolitik. Här ligger eventuella åtstramningar betydligt längre fram i tiden och vi räknar med att ECB ger klara besked kring strävan att hålla nere marknadsräntorna under lång tid framöver. Det kan till och med bli tal om en räntesänkning eftersom ekonomin i EMU-området fortsätter att utvecklas svagt trots en del positiva makrosignaler under senare tid.