Det är föga förvånande att spridningen av den nya Omikronvarianten sätter viss prägel på Konjunkturinstitutets (KI) färska prognos. I alla fall i det korta perspektivet. För mycket av hur inledningen på nästa år kommer att se ut beror på hur smittspridningen kommer att se ut och vilka restriktioner som sätts in. Som det ser ut just nu blir det ganska hårda tag från regeringens sida och då riskerar Sverige att gå in i en lågkonjunktur under inledningen av 2022.

Även om det nu blir skarpare restriktioner så bedömer ändå KI, i likhet med de flesta andra bedömare, att svackan blir relativt kortvarig och att det ekonomiska förloppet i stort sett följer mönstret från tidigare smittvågor. Det betyder att det framför allt är kontaktnära tjänstebranscher som drabbas hårt medan andra delar av ekonomi klarar sig bättre. Dessutom väntas en snabb återhämtning i ekonomin när väl smittspridningen avtar och det åter kan börja lättas på restriktionerna.

KI räknar med att återhämtningsfasen i världsekonomin, trots ett tillfälligt avbrott i konjunkturuppgången, fortskrider under loppet av 2022 men att konjunkturläget närmar sig det mer normala under 2023. Det innebär en globala BNP-tillväxt på 5,6 procent i år och 4,3 respektive 3,3 under 2022 och 2023.

Den höga inflationen är förvisso ett potentiellt problem och riskerar att hänga sig kvar en bra bit in på 2022. Det gäller framför att i USA där den genomsnittliga inflationen väntas ligga på 4,7 procent i år och 4,2 procent under 2022.  I Sverige och EMU-området dämpas dock inflationen från dagens nivåer och väntas ligga strax under 3 procent under 2022. Men en tydlig topp under första halvåret.

Svensk ekonomi fortsätter att klara sig förhållandevis väl med en BNP-uppgång på 4,9 procent i år, 3,3 procent 2022 och mer normala 2,0 procent 2023. Det är en uppjustering av 2021 och en nedjustering av 2022 i jämförelse med tidigare prognoser. Och precis som Riksbanken själv gör så räknar även KI med att en första räntehöjning dröjer till någon gång under 2024.

Men som alla förstår, och som tydligt framgår i KI.s beskrivning av läget, är det mycket vanskligt att göra prognoser när den globala smittspridningen tar fart och allt fler länder inför nya restriktioner.

KI publicerade, samtidigt med sin prognos, även en färsk konjunkturbarometer där företag och hushåll ger sin syn på både nuläge och framtid.

Barometerindikatorn, som är det sammanvägda måttet från de bägge enkätundersökningarna, sjönk visserligen något till 117,1 i december. Därmed ligger indexet ändå kvar på en hög nivå klart över det historiska snittet som är normaliserat till 100. Det talar för ett starkt utgångsläge för svensk ekonomi.

Fortfarande är det industrin som går allra starkast och här steg konfidensindikatorn till 127,3 i december och ligger därmed kvar och hovrar kring historiska toppnivåer.

Mycket förklaras av att synen på orderstockarnas storlek ligger på rekordnivåer samt att färdigvarulagren är ovanligt små. Det senare är normalt sett också ett tecken på högt efterfrågetryck men den här gången påverkas dessa dessutom av leveransproblem och komponentbrist som håller tillbaka produktionen. Det fortsätter att vara ett problem för industrin och någon snabb lösning är ännu inte i sikte. Därmed är också de framtida produktionsplanerna lite dämpade. Framför allt sett till efterfrågeläget. Möjligen kan en liten ljusning skönjas i det faktum att transportmedelsindustrin, som tidigare varit mycket hårt drabbad, ser problemen som något minder än tidigare.

I byggsektorn sjönk konfidensindikatorn till 107,4 i decembermätningen och i tjänstesektorn landade indikatorn på 109,5. Fortfarande nivåer klart över de historiska snitten.

Lite mer knepigt är det att tolka hur det ser ut i detaljhandeln och bland hushållen.

I detaljhandeln sjönk visserligen konfidensindikatorn från 117,0 i november till 112,2 i december men påfallande många företag rapporter om ökad försäljning under de senaste månaderna och räknar med att försäljning ska öka i relativt god takt det kommande halvåret. Så härifrån ser konsumtionsläget fortsatt ljust ut.

Hushållen är däremot lite mer skeptiska till utvecklingen framöver. Bland hushållen sjönk konfidensindikatorn till 98,7 i december och fortsätter därmed att backa. Framför allt är det synen på den egna ekonomin (mikroindex) som är svag medan synen på svensk ekonomi i stort är mer optimistisk.

Det är väl ingen vild gissning att stigande bensin- och elpriser bidrar till att dämpa humöret. Liksom ökande smittspridning och risk för mer restriktioner. Bland annat fortsätter hushållen att vara negativt inställda till större inköp. Något som rimmar lite illa med den mer positiva synen som företagen inom detaljhandel har.

Dessutom är hushållens uppfattning kring nuvarande och kommande inflation åt det mer oroande hållet. Den nuvarande inflationen bedömer hushållen ligger på 7,6 och de räknar med att inflationen om 12 månader ligger på 6,2 procent. Klart över SCB:s inflationsutfall på 3,3 procent i novembermätningen och skyhögt över vad alla bedömare, inklusive Riksbanken, tror om inflationsutvecklingen kommande år. Så det är förståeligt att hushållen både är lite försiktiga och skeptiska. Riksbanken lär dock inte påverkas av höga inflationsförväntningar bland hushållen.

Så sammanfattningsvis ser nuläget för svensk ekonomi ljust ut men frågetecknen kring utvecklingen under inledningen av 2022 har definitivt blivit större. Mycket beror de åtgärder som nu sättas in för att få smittspridningen under bättre kontroll och hur de höga energipriserna komma att påverkas hushållens lust att konsumera.