Efter terrorattackerna i Paris kan vi vänta oss lite försiktigare placerare i inledningen av veckan. Det lär i sin tur betyda fortsatt svaga börser och en nedåtpress på marknadsräntorna när många söker sig till trygga placeringar tills konsekvenserna går att överblicka.

Det betyder dessutom att ”trygga” valutor som den amerikanska dollarn, den japanska yenen och den schweiziska francen stärks.

De här marknadsrörelserna går redan att spåra i den asiatiska handeln.

De långsiktiga konsekvenserna är ännu svåra att överblicka men, hur cyniskt det än kan låta, så har finansmarknaden relativt snabbt återgått till det normala efter liknande dåd. Därför är det viktigt att hålla huvudet kallt.

Förra veckan var dessutom sur på de flesta av världens börser. Den svenska börsen backade med drygt 2 procent och vi är därmed ner under nollstrecket i november. Dessutom fortsätter de svenska marknadsräntorna att stiga.

Sedan slutet av oktober har den svenska tioårsräntan stigit från 0,53 till 0,87 procent och det är svårt att hitta en ordentlig förklaring till att just svenska räntor stuckit iväg. Klart är det finns en förnyad press på svenska statsfinanser men vårt starka utgångsläge borde vara en ordenlig krockkudde. På marginalen tycks dock utländska placerare dra öronen åt sig.

Parishändelserna lär fortsätta att dominera nyhetsflödet under veckan som kommer och har redan fått konsekvensen att det G20-möte som startar i Turkiet under måndagen har fått en helt annan agenda. Det kommer mer att handla mer om terrorbekämpning än ekonomisk politik.

Annars har vi i veckan att se fram mot viktiga inflationssiffror från Storbritannien och USA samt den amerikanska centralbankens protokoll från det senaste penningpolitiska mötet. En amerikansk räntehöjning i december är fortfarande huvudscenariot även om den låga inflationen är ett bekymmer för centralbanken.

ECB-chefen Mario Draghi håller dessutom tal. Han har på senare tid uttryckt sig något pessimistisk kring ekonomin i EMU-området och nu har han chansen att kratta i manegen för nya penningpolitiska stimulanser i början av december. Terrorattackerna i Paris bidrar på marginalen till att sannolikheten för att ECB agerar ökat.

En svag börs och starkare japansk yen kan också få det att tippa i favör för stimulanser för den japanska centralbanken som har penningpolitiskt möte i veckan som kommer.

Måndag

Passande nog får vi inflationssiffror för EMU-området och tal från ECB-chefen Mario Draghi ungefär samtidigt. Efter detta kan vi möjligen få en ganska klar uppfattning om ECB kommer att stimulera ytterligare på sitt penningpolitiska möte i december. G20-mötet i Turkiet startar och terrorismen lär stå högst på agendan. Ekonomisk politik kommer i skymundan.

Tisdag

Norska BNP-siffror för årets tredje kvartal är högintressanta. En svag siffra betyder ytterligare press på norska kronan och att nya räntesänkningar blir aktuellt. Inflationen i Storbritannien respektive USA väntas vara fortsatt mycket låg och är en försvårande omständighet för centralbanker som gärna skulle vilja påbörja en försiktig åtstramning av penningpolitiken.

Onsdag

Det amerikanska bostadsbyggandet väntas fortsätta att gå på högvarv och är en rejäl luspunkt i ekonomin. Någon överhettning är det heller inte tal om. Onsdagens huvudnummer är dock det penningpolitiska protokollet som den amerikanska centralbanken publicerar. Det ser allt mer troligt ut med en amerikansk räntehöjning i december och protokollet kan bli det som slutligen övertygar analytikerna om att det kommer att bli verklighet.

Torsdag

Bank of Japan kommer med nytt räntebesked och det kan bli tal om ytterligare stimulanser. Dessutom publiceras det penningpolitiska protokollet från ECB:s senaste räntemöte. Hur intensiv var egentligen diskussionen om ytterligare åtgärder för att få fart på ekonomin och inflationen?

Fredag

ECB-chefen Mario Draghi håller ytterligare ett tal och åter finns möjligheten att ge oss en vink kring vad vi kan vänta oss på det penningpolitiska mötet den 3 december. SCB släpper enkäten över företagens investeringsplaner för 2016. Skulle investeringarna visa sig ta fart kan den svenska tillväxten bli riktigt hög även 2016. Investeringar är den viktiga pusselbit som saknas i såväl svensk som global ekonomi.