Det var ganska turbulent på världens börser i förra veckan med tidvis stora uppgångar men också branta fall. När veckan kunde summeras hade den svenska börsen backat med 1,0 procent medan S&P500 sjönk med 1,9 procent. Det europeiska börsindexet Stoxx600 klarade sig något bättre och här stannade nedgången vid 0,3 procent.

Att den amerikanska centralbanken kom med ett ganska tufft penningpolitiskt besked gav först en rejäl, och något förvånande, uppgång på den amerikanska börsen. Troligtvis delvis en följd av teknisk handel. Däremot tog börsnedgångarna fart när den brittiska centralbanken, något överraskande, höjde räntan. Även Norges bank höjde, för andra gången det här året, räntan.

Budskapet som de här beskeden skickar ut är att centralbankerna nu ser inflationen som det största hotet och att inte ens Omikronviruset kommer att stoppa den nya inriktningen mot en stramare penningpolitik.    

Det senare är förstås en sanning med viss modifikation och det börjar dessvärre synas en del tecken på att återhämtningen, i alla fall i Europa, påverkas negativt av nya restriktioner. Att ECB därmed håller den penningpolitiska gaspedalen rejält nedtryckt är förstås väntat. För trots en del tekniska justeringar i samband med förra veckans penningpolitiska besked så var det i alla fall det generella budskapet.

Kinas centralbank har dessutom sänkt räntan under helgen.

Efter förra veckans ”centralbanksbonanza” var det tänkt att den här veckan skulle bli betydligt lugnare på makroområdet. Så ser inte ut att bli fallet. I alla fall inte inledningsvis.

Veckan har inletts med en mindre ”chock” när den demokratiska senatorn Joe Manchin meddelat att ha tänker röst nej till president Bidens finanspolitiska välfärdspaket. Eftersom det var tänkt att lanseras i inledningen av nästa år så kommer den amerikanska finanspolitiken nu att bli stramare än väntat. Det betyder en svagare tillväxt och många bedömare har redan börjat skruva ner prognoserna. Fortsättning följer förvisso men i nuläget ser det kärvt ut för Bidens tänkta satsningar. 

Om det är lite tunnare på makrofronten internationellt så är det desto mer svenska makrodata att gotta sig åt inför julfirandet.

Tisdagens prognos och konjunkturbarometer från Konjunkturinstitutet är kanske veckans höjdare. Att prognosen kommer att måla upp en relativt ljus bild av svensk ekonomi tar vi för givet. Däremot blir det mer intressant vad som händer i konjunkturbarometern. För även om indikatorerna fortsätter att peka mot en stark tillväxt så finns det en del problem att hantera. Det gäller bland annat leveransproblem och komponentbrist i industrin samt hur höga energi- och bensinpriser slår mot humöret bland hushåll och på shoppingviljan. På onsdag får vi en viss indikation när detaljhandelssiffrorna för november publiceras.

Håll också koll på mätningarna över hushållshumöret i EMU-området (tisdag) och USA (onsdag och torsdag).

Dessutom ytterligare en amerikanska inflationsmätning – med rysarsiffror – när PCE-deflatorn för privat konsumtion publiceras på torsdag.

Måndag

Lugnt på makrofronten och det mesta av fokuset kommer att hamna på senator Joe Manchins nej till Bidens stödpaket, ”Build Back Better” och de effekter detta ger på den amerikanska återhämtningen. Ett uteblivet stödpaket lär dämpa tillväxten.

Tisdag

Årets sista konjunkturbarometer och prognos från Konjunkturinstitutet. Dessutom bostadspriser från Valueguard. Det mesta talar för att konjunkturbarometern är fortsatt stark men vi håller koll på hur leveransproblem och komponentbrist slår. En liten indikation på hur det kan komma att se ut i kvartalsrapporterna. Hushållshumöret i EMU-området är, av förklarliga skäl, på nedgång.

Onsdag

De svenska detaljhandelssiffrorna för november har nog utvecklats hyggligt. Däremot växer oron för att de höga energipriserna ska dämpat tillväxten framöver. Och ska vi få ett nytt rekord när producentpriserna för november publiceras? Risken är förstås att det här börjar spilla vidare på konsumentpriserna. Håll också koll på hur hushållshumöret i USA utvecklas. Det råder viss osäkerhet kring hur Omikron och hög inflation kommer att slå.

Torsdag

Den viktiga, amerikanska PCE-deflatorn publiceras. Det är den amerikanska centralbankens viktigaste inflationsmått och det som i princip ska styra efter. En mycket hög novembersiffra väntas och detta sätter ytterligare press på banken att agera med nya åtstramningar redan i närtid. Trots förnyad smittspridningen och ett nej till Bidens stödpaket. Att orderingången på varaktiga varor väntas fortsätta uppåt bidrar dock till viss tillförsikt kring den mer allmänna konjunkturutvecklingen.

Fredag

Julafton och stängt på den svenska börsen. En tunn makroagenda bidrar dessutom till att man förhoppningsvis kan fira julen i lugn och ro.