På onsdagsmorgonen publicerade Prospera sin senaste enkätundersökning av inflationsförväntningarna på penningmarknaden. Undersökningen är beställd av Riksbanken och den första sedan banken tog i med storsläggan och sänkte sin styrränta till -0,50 procent.

Låt oss börja med att konstatera att Riksbanken knappast kan vara nöjd med resultatet från undersökningen.

Trots att aktörerna på penningmarknaden räknar med en svensk tillväxt på omkring 3 procent årligen under de kommande åren så fortsätter deras inflationsförväntningar att dämpas. På ett års sikt räknar man nu med en inflation på 1,0 procent och på två års sikt – som är den tidshorisont Riksbanken siktar på – så har inflationsförväntningarna sjunkit till 1,5 procent.

Att förväntningarna på inflationen på fem års sikt ligger på 1,9 procent kan tas med en liten klackspark. Prognoser på den sikten är i princip meningslösa även om siffra nindikerar ett fortsatt förtroende för inflationsmålet – om vi tolkar den snällt.

Annars är förväntningarna en djup misstroendeförklaring mot Riksbankens prognos att inflationstakten ska stiga till 2 procent på lite drygt ett år. Och tittar vi bakåt så är det marknadsaktörerna som haft hyggligt rätt, eller kanske snarare mindre fel, om den svenska inflationsutvecklingen än Riksbanken som missat grovt.

Nu är det knappast Riksbankens fel att svensk inflation legat och tickat kring nollstrecket de senaste dryga tre åren, även om det gjorts misstag från bankens sida under perioden. Snarare är det svag global konjunktur, teknisk utveckling, sjunkande råvarupriser och ett svagt globalt inflationstryck som trycker ner siffrorna.

Som SEB frågar sig retoriskt i onsdagens morgonrapport: ”Är det rimligt att tro att en liten öppen ekonomi ska kunna ha en inflationstakt som påtagligt avviker från omvärldens i en globaliserad ekonomi?”

Riksbanken tycks i alla fall tro det men den enda kortsiktigt, synbara vägen vore om den svenska kronan plötsligt försvagades rejält.

Även på den här punkten är resultaten från Prosperas undersökning nedslående ur ett riksbanksperspektiv.

Penningmarknadens aktörer räknar med att kronan stärks från dagens 9,46 kronor per euro till 9,25 på tre månader sikt, till 9,05 på ett års sikt och till 8,91 på två års sikt. Mot dollarn väntas i sin tur kronan förhålla sig relativt stabilt runt 8,50 kronor per dollar.

När nu minusränta och omfattande köp av obligationer inte tycks räcka för att trycka ner kronan så återstår alternativet med direkta valutainterventioner för att trycka ner kronan.

Ett mardrösscenario, anser vi på Placera, men sannolikheten för att Risbanken ändå väljer att agera direkt på valutamarknaden har definitivt ökat under senare tid. Än så länge lär banken nöja sig med att verbal hota med sådana åtgärder men effekten av dessa riskerar att vara snabbt övergående.

En nyckel till Riksbankens kortsiktiga agerande blir den svenska inflationssiffran för januari som publiceras på torsdag. Riksbanken räknar med att KPI-inflationen landar på 0,6 procent medan den underliggande inflationen (KPIF), där effekten av räntesatsförändringar räknas av, väntas bli 1,5 procent.

Lägre inflationssiffror än så lär sätta Riksbanken i panikläge.