H&M-chefen levererade på torsdagen den 25 juni sin sista kvartalsrapport. Sin vana trogen överträffade han marknadens förväntningar. De sista dagarna av sin anställning kan han i lugn och ro rensa byrålådorna och njuta av medarbetarnas avtackning. Från och med den 1 juli är han en rik pensionär.

Carl-Henric Svanberg aviserade samma dag, den 25 juni, sin avgång, men han slutar först vid årsskiftet. Ändå kan man redan nu göra en överskådlig summering av de bägges insatser.

Både Carl-Henric Svanberg och Rolf Eriksen kan sluta på sina jobb och konstatera att börskursen stigit med ungefär 100 procent under deras tid som tongivande i sina företag, låt vara att Svanberg har ett halvår kvar.

Rolf Eriksen tillträdde i mars år 2000 och Svanberg började i april 2003. Eriksen har alltså haft tre år mer på sig än Svanberg att fördubbla sin aktie, men samtidigt har H&M-kursen inte gett aktieägarna gråa hår i samma utsträckning som Ericssons.

Under Rolf Eriksens tid har H&M gått från en omsättning på 36 miljarder kronor (helåret 2000) till 104 miljarder (helåret 2008). Det är en ökning med närmare 230 procent. När Carl-Henric Svanberg tillträdde hade Ericsson en omsättning på 117 miljarder kronor. Enligt årsredovisningen för 2008 var den 209 miljarder. Upp med knappa 80 procent alltså.

Att mäta omsättning och vinst i kronor blir dock orättvist eftersom de båda suttit olika länge. Men för kuriosan noterar jag att Ericsson gjorde en förlust på 12 miljarder kronor år 2003. 2008 blev det en vinst på 17 miljarder. Svanberg ökade resultatet med 29 miljarder.

Rolf Eriksen tog sin post i ett företag som gjorde ett resultat före skatt på 4 miljarder. Under 2008 var vinsten 21 miljarder, plus 17 miljarder alltså.

En mer rättvis jämförelse ur aktieägarperspektiv är att mäta lönsamheten under deras tid. Låt vara att en person inte styr allt.

Under Svanbergs sex helår vid rodret har Ericsson dragit in 131 miljarder kronor i rörelseresultat, och jämfört med omsättningen under samma tid ger det en genomsnittlig vinstmarginal på 13,4 procent. Svanbergs marginal har dessutom stadigt gått nedåt, låt vara att det kanske är ett branschfenomen snarare än Svanbergs fel.

Rolf Eriksen däremot har en genomsnittlig vinstmaringal på 19,3 procent under sina nio år som vd. H&M:s marginal har dessutom ökat oavbrutet från drygt 12 procent år 2000 till nästan 23 procent under 2008.

Rolf Eriksen gjorde inte marknaden glad under sina första år. H&M-aktien stod och stampade i mer än tre år fram till 2004. Men sedan har det gått desto bättre. H&M matar nu ut sitt varumärke i hela världen och under Rolf Eriksen har H&M etablerats i bland annat USA och Japan, två av världens största och mest konkurrensutsatta ekonomier. Tro inte att det är lätt, men H&M får det att verka så.

Lägger man därtill några flagranta kallduschar från Ericsson i form av chockrapporter utan föregående vinstvarning, informationsläckage och ett misslyckande med mobiltelefonerna genom försäljningen av hälften till Sony - får jag härmed utnämna Rolf Eriksen till vinnare av titeln detta decenniums viktigaste företagsledare i ett svenskt börsbolag.