Det finns kriser och det finns kriser. Vad som händer nu är inte jämförbar med någon, inte ens vår egenhändiga 1992-94, möjligen med den 1929-1934, ty den nuvarande berör också hela världen, möjligen med undantag av de fattigaste länderna i Afrika.

Finns det då inget skönjbart ljus i den så kallade tunneln? Det finns det. Den här gången tog det bara ett år från det att finanskrisen började visa sig på allvar tills dess att kraftfulla åtgärder sattes in i Europa och USA. Krisen började visa sig förra sommaren och åtgärder kom igång efter drygt ett år, tidigt i höst.

På 1930-talet tog det fyra år under vilken tid marknaden lämnades åt sig själv. Japanerna tog inte itu med sin allvarliga kris i början av 1990-talet på många år. Sverige agerade däremot snabbt i början på 1990-talet, i kontrast mot japanerna. Vi kom ur krisen på något år, trots gigantiska budgetunderskott, som brutalt sanerades. Men vi hjälptes påtagligt då, som förhoppningsvis nu, av sjunkande valutakurs. Det talas nu om den svenska modellen för krislösning, inte bara därför att agerandet kom snabbt, utan också för själva hanteringen.

Det finns en hoppfull personuppsättning på de ledande poster, som har att hantera den nuvarande krisen. Nyckelpersonerna i svenska maktpositioner är unikt tränade för de uppgifter de nu har.

Riksbankens chef, Stefan Ingves, var djupt involverad i 1990-talskrisen. Han ledde den så kallade bankakuten, som tog hand om banker som var på fallrepet. Efter det jobbade han vid IMF i Washington, och var med om att hantera ett hundratal finansiella kriser världen över.

Minister för finansiella ärenden i regeringen var Bo Lundgren, en förbisedd kapacitet i svensk politik. Han är nu chef för Riksgäldskontoret och i samarbete med Riksbanken hjälper Riksgäldskontoret till med att upprätthålla likviditeten i det svenska finansiella systemet. Hans närmaste man är en kompetent ekonom, Lars Hörngren, med många års erfarenhet av finansiella problem.

Jag var i New York i förra veckan och lyssnade till Ingves, där han talade för bankmän på Manhattan. Han gjorde det med påtaglig säkerhet och professionalism. Bankdirektörerna gick nog hem med övertygelse att krisen hanteras på bästa sätt i Sverige.

Men Sverige betyder inte mycket i det stora sammanhanget. Vårt land är beroende av att krisen hanteras proffsigt även internationellt.

Därför är det ett gynnsamt öde att vi i Barack Obama har en ny president i USA med mandat och kraft att på allvar ta itu med krisen. Här väntas både stimulanspaket och stöd till finansmarknaderna.

Federal Reserve leds av Ben Bernanke. Han är en pragmatisk ekonom, som har några av sina omfattande meriter just i studiet av finansiella kriser, inte minst 1930-talskrisen.

Mycket kan gå snett, trots kompetenta ledningar. Vi rör oss i okänd terräng och litet fundersam blir man när Riksbanken börjar involveras med stora och små företag utanför finanssektorn och börjar rädda banker som uppenbarligen tappat kontrollen över sin utlåning. Men Lehman Brothers konkurs satte igång den väldiga krisen, och att undvika något liknande här är orsaken till det något märkliga beteendet från den svenska Riksbanken.

Den förra Fed-chefen Alan Greenspan anses till en del ligga bakom den nuvarande krisen. Han förde en extrem lågräntepolitiken under alltför lång tid i början av seklet. I förra veckan klev Greenspan fram inför media i USA och talade om sin besvikelse över sina egna missbedömningar av finansmarknadernas självläkande förmåga. Greenspan var (och är?) inte liberal utan libertarian, vilket betyder att han har en halstarrig tro på fria marknader och misstro mot regleringar och politik.

I tider som dessa är det bäst med flexibla, välutbildade, erfarna pragmatiker på kommandobryggan. Det har vi nu, både i USA, Europa och i vårt land. Men glöm inte att Greenspan hyllades som hjälte när han avgick. Hans överdrifter hade det goda med sig att IT-krisen och chocken efter 11 september 2001 aldrig ledde till en djup lågkonjunktur. Efterverkningarna kommer nu, desto värre och Feds styrränta är återigen en procent. Måtte det bli en kort parentes denna gång.