Från tid till annan har det hetat att hårdare svenska kapitaltäckningsregler tvingar bankerna att ta ut större marginaler på sina tjänster. De måste fylla på mer kapital i ladorna, öka vinsten, för att klara av sin utlåning med hotande högre kapitaltäckningskrav.

Tittar man däremot på aktieanalytikernas bild av hur dessa hårdare kapitaltäckningsregler ska slå blir bilden en helt annan än en belastning. Lönsamheten kommer att öka, eftersom bankerna beräknas överkompensera sig genom höjda marginaler.

De ökande vinsterna väntas resultera i att aktieutdelningarna ökar mer än vad de fyller på i ladorna.

Här är lite siffror att bita i: Sedan finanskrisen startade 2008 har de fyra svenska storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank tillsammans delat ut 78 miljarder kronor fram till i fjol våras. Som framgår av grafen var delstatliga Nordea den enskilt största utdelaren under den här fyraårsperioden och berikade sina ägare med 34 miljarder kronor.

Av de utdelningsförslag som ligger inför vårens bankstämmor väntas de fyra storbankerna tillsammans dela ut 35 miljarder kronor och läser vi av analytikernas förväntningar för kommande verksamhetsår väntas den närmaste fyraårsperioden resultera i samlade utdelningar på 164 miljarder kronor. Nordea väntas dela ut 60 miljarder kronor och Swedbank 45 miljarder. 

På ren svenska innebär det att storbankerna tillsamans väntas dela ut mer än dubbelt så mycket under den kommande fyraårsperioden som under den senaste fyraårsperioden. Trots ministrarna Borgs och Normans hotande asketiska kapitaltäckningslinje.

För att vara riktigt tydlig kan man också titta på hur utdelningsandelen har förändrats över tiden och hur den förväntas förändras. Under det finanskrisande verksamhetsåret 2008 gjorde de fyra storbankerna en samlad nettovinst på 55,5 miljarder kronor. Av den samlade nettovinsten delades totalt 16,2 miljarder kronor ut till bankernas ägare. Det motsvarade en utdelningsandel på 29,2 procent.

Året därpå steg de fyras samlade nettovinst med 37 procent till 76 miljarder kronor. Samtidigt ökades utdelningarna med 97 procent till 32 miljarder kronor, vilket resulterade i en utdelningsandel på 42,2 procent. Därefter har denna utdelningsandel stigit år för år. På  basis av förslagen i boksluten för 2012 väntas de i vår dela ut 45,8 procent av sina nettovinster till ägarna.

Följer vi därefter vad aktieanalytikerna tror så ska utdelningsandelarna fortsätta att öka år för år för att 2015 uppgå till 51,4 procent av nettovinsterna (som alltså delas ut våren 2016).

Själv ser jag inget stötande i att bankerna delar ut mycket pengar, tvärtom. Ju mer desto bättre. Men allt tal om att det är synd om de svenska storbankerna är svårt att förstå. Siffrorna tyder på att de överkompensenserar sig ¿ trots att de hårdare svenska kraven ännu inte har träffat dem. Sällan har väl den gamla sanningen att det är bättre att vara ägare än kund i bankerna tycks aldrig ha varit mer sann.

Under de fem åren mellan 2008 och 2012 gjorde de fyra stora bankerna en sammanlagd nettovinst på 248 miljarder kronor. Minns att det är en period som vi kallar finanskris. Under de kommande tre åren väntas samma banker skrapa ihop ytterligare 224 miljarder kronor.

Det här pågår under en period med historiskt extremt låga räntor, vilket påstås ha en hämmande effekt på bankernas möjligheter att skära mellan in- och utlåning. Likväl väntas de fyra storbankernas samlade räntenetton uppgå till totalt 891 miljarder kronor under hela perioden 2008-2015.