Landshypotek höjer den rörliga bolåneräntan. Inte för att Riksbanken har agerat, utan för att marknaden tror att den kommer att göra det.

Med andra ord - vi höjer priset i dag, baserat på vad vi tror ska hända i morgon.

Riksbanken har ännu inte höjt styrräntan. Inflationsutsikterna är osäkra. Prognoser justeras löpande. Ändå ska bolånetagare redan nu få betala mer – för en utveckling som ännu inte inträffat.

Det är svårt att komma ifrån att bankerna i praktiken låter kunderna ta risken för deras förväntningar.

Och visst, marknadsräntor spelar roll. Banker finansierar sig på kapitalmarknaden och deras kostnader påverkas av ränteläget. Men kopplingen är inte mekanisk. Det finns inget facit som säger att en uppgång på 20 punkter i korta marknadsräntor automatiskt ska översättas till en motsvarande höjning för bolånekunder.

Däremellan finns något annat - marginaler.

Hänvisa till marknaden är bekvämt

När banker hänvisar till att ”kostnaderna har stigit mer” är det ett påstående som sällan bryts ned. Hur mycket mer? Hur snabbt? Och varför slår det igenom direkt mot kunden – men sällan lika snabbt åt andra hållet?

Historien är tydlig. Bankerna är snabba att justera upp räntorna när kostnaderna stiger, eller förväntas stiga. Men när marknadsräntorna faller sker anpassningen ofta betydligt långsammare.

Det är en asymmetri som är svår att bortförklara. Och frustrerande.

Att hänvisa till marknaden är bekvämt, men banken sätter fortfarande sitt pris själv. Eller så borde det ju vara om konkurrensen på marknaden hade fungerat.

Det gäller särskilt tremånadersräntan, som i praktiken är bankernas mest flexibla prissättning. Här finns ett betydande utrymme att välja hur mycket av kostnadsförändringar som ska föras över till kunden – och när.

Bankerna tjänar enorma pengar på räntenettot, så ingen fara på taket för dem. Lägre styrränta pressar marginalerna, så är det. Men bara Swedbank tjänade över 10 miljarder kronor på räntenettot under sista kvartalet förra året. Nu pratar vi alltså bara om ett kvartal och en bank. Du kan säkert göra en överslagsräkning själv på hur totalen ser ut. Landshypotek är en mindre spelare men gjorde ändå 291 miljoner kronor på räntenettot under fjolårets tre sista månader.

Riskerar pressa ekonomin på grund av girighet

När en bank väljer att höja före centralbanken skickar det dessutom en signal. Inte bara till kunder, utan till hela marknaden. Förväntningar förstärks, och i förlängningen kan det bidra till att driva den räntebild som man säger sig reagera på. Det blir självförstärkande.

Samtidigt hamnar hushållen – som alltid – i kläm. Många bolånetagare är redan känsliga för ränteförändringar. Den geopolitisk osäkerheten gör det inte direkt lugnare. Regeringen gör alla möjliga övningar för att få igång de ekonomiska hjulen i landet. Att höjningar kommer i förväg – innan styrräntan ens rört sig – riskerar att pressa ekonomin i onödan.

Det betyder inte att bankerna har fel i sak. Marknadsräntor må ha stigit. Förväntningarna må ha förändrats. Men det betyder inte att varje sådan rörelse måste slå igenom direkt i kundens plånbok.

Det är ett val.

Och kanske är det just det som borde diskuteras mer öppet. Inte bara vad marknaden gör – utan hur bankerna väljer att agera.

För i slutändan är det inte marknaden som sätter din bolåneränta.

Det är banken.